Om Själö kyrkas väggar kunde tala
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Själös skärgårdsnatur och historia berör. Själö kyrka talar till oss om liv och död, hälsa och sjukdom, glädje och sorg, hopp och förtvivlan.
Själö lockar årligen tusentals besökare. Då jag berättar om ön och kyrkan för turister från när och fjärran grips jag av dess karghet som stämmer till insikt och andakt.
I synnerhet nu på hösten då vindarna viner, havet brusar, mörkret sänker sig och tystnaden vaggar allting till ro inser jag hur speciell platsen är.
Öns dramatiska historia som förvisningsort för spetälska och utstötta icke-önskade personer började år 1619 då kung Gustav II Adolf befallde att man skulle utse en ö där man kunde bygga ett sjukhus för lepra- och sinnessjuka från hospitalen i Åbo.
Valet föll på Själö vid farleden Erstan, 30 km fågelvägen från Åbo, isolerad och omsluten av havet. Ön hade en naturlig ankarplats och en sandig terräng lämplig som begravningsplats.
Stugorna för de spetälska placerades på Sjukholmen avskild från huvudön av ett smalt sund, på en sandås i skydd av ett högt berg.
Spetälskan ansågs vara de syndigas smittosamma sjukdom, ett Guds straff.
Någon egentlig vård, förutom en daglig spritranson, gavs inte. De spetälska begravdes troligen på ängen öster om kyrkan, deras gravplatser och kvarlevor har inte kunnat spåras.
Gravgården bakom kyrkan med sina vita träkors ämnades för rena icke-spetälska, personal och Själöbor.
Till Sjukholmen flyttades år 1624 Åbo hospitalens träkyrka. På grund av landhöjningen har ön under åren vuxit ihop med huvudön.
På andra sidan sundet byggdes prästgården och dårhus för sinnessjuka och andra udda eländiga personer.
På 1700-talet sjönk patientantalet, en del flydde från ön och byggnaderna förföll. Den sista spetälskesjuka patienten Malin dog år 1785.
Därefter fortsatte Själö hospital som sinnessjukhus, från 1890-talet enbart för kvinnliga patienter, ända till år 1962.
Den nuvarande kyrkan byggdes i rask takt år 1733 på samma plats där den föregående stått. Kyrkan är en rödmålad korskyrka med spåntak av trä.
Inne i kyrkan syns de grova furustockarnas bilade ytor och knutar, golvbjälkarna, tunnvalvstaket, de enkla sittbänkarna och den omålade rustika interiören.
En inskriftstavla vid predikstolen ger besked om kyrkans tillkomst, som byggmästare fungerade bonden Carl Jacobson från Merimasku.
Altartavlan i dystra färger söder om altarfönstret målad av Helge Stén har som motiv tre sjömän i sjönöd på Genesarets sjö.
Antependiet på altaret av rött ylletyg med broderiet Guds lamm mellan kors av kvistar komponerades av Toini Nyström och syddes och donerades av presidentfrun Sylvi Kekkonen år 1957. Det har senare ersatts av ett identiskt antependium donerat av Pro Själö-föreningen och sytt av Birgitta Henriksson.
I koret står prästbänken till norr och klockarbänken till söder om altaret. Förutom skranket framför altaret finns ett liknande skrank baktill i kyrkan som avbalkar delen som var avsedd för de spetälska.
Målningens motiv är en blek svartklädd sängliggande kvinna som mottar nattvarden av en ängel, ett motiv som inte känns främmande för Själö.
De måste använda en egen ingång, numera tillbommad, i den västra korsarmen. Denna bokstavligen fängslande del av kyrkan är ett bevis på isoleringen av de spetälska och omvärldens förnedrande och anklagande syn på dessa personer.
Predikstolen från år 1734 byggdes av Johan Biörckman och målades liksom tavlan bakom den av donatorn C.J. von Holthusen.
Målningens motiv är en blek svartklädd sängliggande kvinna som mottar nattvarden av en ängel, ett motiv som inte känns främmande för Själö.
Svarvade snidade ljushållare har kunnat stickas in i hål i sittbänkarnas ryggstöd.
Ljusarmar av trä på väggknutarna var svaga ljuskällor i den mörka kyrkan.
Vid ingången till kyrkan finns ännu idag en skampall och en fotstock som exempel på tragiska men på den tiden vedertagna föremål och ritualer kopplade till kyrkan.
Från taket hänger kyrkskeppet briggen Agent.
Denna miniatyrmodell byggdes av Åke Sandvall som också byggde kyrkskeppet av dess systerfartyg Aid till Nagu kyrka.
Mitt i kyrkan under en lucka i golvet finns en murad välvd grav av tegel.
Hospitalets föreståndare Erik Lithander lät mura den år 1756 för sig och sin familj, med sex kistplatser.
Söder om kyrkan står klockstapeln med två kyrkklockor under sitt sadeltak. De kallar fortfarande till gudstjänst några gånger varje sommar.
Själös skärgårdsnatur och historia berör. Själö kyrka talar till oss om liv och död, hälsa och sjukdom, glädje och sorg, hopp och förtvivlan.