Pension behöver inte vara slutet på arbetslivet, utan kan vara en ny början
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det är dags att se livet efter pensioneringen som en ny början snarare än som ett slutmål.
Pensionering är förknippad med efterlängtad frihet, men det innebär också en permanent ekonomisk omställning.
De flesta av oss har under sin arbetskarriär perioder då inkomsterna tillfälligt sjunker, det kan handla om arbetslöshet, föräldraledighet eller studier.
Efter pensioneringen kan det bli en utmaning att behålla den levnadsstandard som man vant sig vid, särskilt eftersom kostnaderna på boende, mat och hälsovård konstant har ökat.
Övergången från arbete till pension betyder vanligtvis ett inkomstbortfall på 30–50 procent och sällan sjunker levnadskostnaderna för den pensionerade i motsvarande grad.
Efter pensioneringen kan det bli en utmaning att behålla den levnadsstandard som man vant sig vid, särskilt eftersom kostnaderna på boende, mat och hälsovård konstant har ökat.
År 2024 låg löntagarnas genomsnittliga månadslön i Finland på omkring 3 300 euro.
Som jämförelse var medelpensionen 2 100 euro, medan medianpensionen stannade på 1 848 euro.
Kvinnor hade i genomsnitt 1 893 euro i pension, män 2 349 euro.
Lyckligtvis begränsar pensioneringen ändå inte rätten till att skaffa extra inkomster.
Efter att man pensionerat sig är det till exempel möjligt att verkställa en företagsidé man aldrig vågat förverkliga och bli företagare, eller så kan man jobba som anställd på heltid eller deltid.
Skärgårdens 60-plussare som stannar kvar i arbetslivet är i bästa fall en resurs för Åbolands livskraft.
Att fortsätta arbeta efter 60 år, ger mer än bara en extra inkomst för den enskilde individen. Även samhället gynnas i och med att skatteintäkterna ökar.
I Åbolands skärgård fortsätter många företagare med sin verksamhet trots att pensionsåldern är passerad.
Det är inte heller ovanligt att en person grundar sitt första företag efter pensionering.
Skärgårdens 60-plussare som stannar kvar i arbetslivet är i bästa fall en resurs för Åbolands livskraft.
Företag till exempel inom besöksnäringen kan fortsätta med sin verksamhet efter sommarens högsäsong tack vare äldre medarbetare.
Att lära sig nya saker ger inte bara nya färdigheter, det stärker också självkänslan och ger en känsla av meningsfullhet.
Arbetsgivare har börjat inse värdet av att behålla anställda som närmar sig pensionsåldern.
Genom att erbjuda fortbildning, flexibla arbetstider och möjlighet till deltidsarbete kan man skapa en arbetsmiljö där 60-plussare trivs och orkar stanna kvar längre.
För den som vill utvecklas vidare finns det idag ett utbud av fortbildningar inom exempelvis entreprenörskap och digital kompetens.
Att lära sig nya saker ger inte bara nya färdigheter, det stärker också självkänslan och ger en känsla av meningsfullhet.
Yrkeshögskolan Novia koordinerar projektet Restart – Seniorer som resurs för företag och samhälle, vilket är ett pilotprojekt i Åboland.
Syftet är att inspirera 60-plussare att stanna kvar i arbetslivet eller återvända till arbetslivet efter pensioneringen och motverka åldersdiskriminering.
Projektet arrangerar informationsträffar, föreläsningar och verkstäder om till exempel artificiell intelligens (AI), som visat sig vara ett tema som intresserar personer oberoende av ålder.
Under projekttiden genomförs kartläggningar för att samla information om de behov som 60-plussare och arbetsgivare har gällande att stanna kvar längre i arbetslivet.
Resultatet av kartläggningarna stödjer planerandet av aktiviteter så att de är relevanta för deltagare: enskilda individer, företagare och arbetsgivare.
Det är dags att se livet efter pensioneringen som en ny början snarare än som ett slutmål.
Det kan vara starten till ett flexibelt arbetsliv på egna villkor där yrkeskompetens och livserfarenhet värdesätts.