Samhället saboterar vår psykiska hälsa
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Arbetsveckan är runt 37–40 timmar för de flesta, trots forskning som visar att över 35 timmar försämrar både hälsa och produktivitet.
Under det gångna året har jag skrivit om åtta vetenskapligt bevisade livsstilsfaktorer som förbättrar psykisk hälsa. Nämligen: motion, bra kost, naturkontakt, meningsfulla relationer, rekreation, stresshantering, andlighet och att ge till andra.
Dessa terapeutiska livsstilsförändringar är ofta effektivare än både terapi och antidepressiva. Tyvärr motverkar vårt samhälle oss på just dessa områden.
Urban planering straffar motion. Trots satsningar på cykelinfrastruktur i större städer är Finland bilberoende. Avveckling av närskolor, samt bristande gång- och cykelvägar gör att vi sitter stilla onödigt mycket på alla arbets-, skol-, och hobbyresor.
Arbetsveckan är runt 37–40 timmar för de flesta, trots forskning som visar att över 35 timmar försämrar både hälsa och produktivitet.
Än matpolitiken då? Livsmedelsindustrin pumpar ut ultraprocessad skräpmat som är designad att skapa beroende.
Politiker pratar om valfrihet, medan barn i socioekonomiskt svaga områden växer upp i matöknar utan tillgång till bra mat.
Priset på grönsaker och frukt har ökat mer än på godis och läsk sen 1990-talet.
Offentliga upphandlingsregler dikterar skolor, åldringsvård och till och med sjukhus att köpa billig mat som inte uppfyller kostrekommendationerna.
Politiker pratar om valfrihet, medan barn i socioekonomiskt svaga områden växer upp i matöknar utan tillgång till bra mat.
Naturkontakt är nästan utrotad. Många barn tillbringar idag mindre tid utomhus än fångar på högsäkerhetsfängelser (studie från 2019).
Skärmtiden har exploderat, grönområden skövlas för bostäder och kontor. Relationer ersätts av klickande, rekreation av scrollande, andlighet av konsumtion.
Men… det går att ändra, om viljan och modet finns.
Cluj-Napoca i Rumänien ger invånare gratis bussresor, om de gör 20 knäböj framför en smart kiosk. Över 2,3 miljoner knäböj registrerades i de första faserna.
Där blev invånarna friskare och kollektivtrafiken användes mera. (Äldre och funktionsnedsatta åker gratis utan knäböj.)
Island införde sex timmars arbetsdag för en del av arbetskraften. Sjukskrivningarna rasade med 40 procent.
Produktiviteten ökade. Obestridliga resultat, med lägre utbränning och stressnivåer.
I Nederländerna har man uppnått mindre sjukfrånvaro och längre karriärer för äldre, genom att ge folk laglig rätt att välja mellan fyra eller fem dagars arbetsvecka. Övergång till kortare veckor fungerar: bättre balans, mindre utbrändhet och bibehållen tillväxt.
Portugal kriminaliserade att mejla anställda efter arbetstid. Stressjukdomar minskade markant. Barcelona skapade bilfria superkvarter med grönytor, psykisk ohälsa gick ner 30 procent på tre år!
Vi borde samla alla beprövade fungerande metoder för maximal effekt!
Fem konkreta steg att klubba igenom:
- Rätt till 30-timmars vecka för småbarnsföräldrar och alla över 55.
- Rätt åt läkare att skriva ut ”gröna-” och ”motionsrecept”.
- Nya bostäder inom gång- och cykelavstånd till jobb och service. Knäböjskiosker i lokaltrafikshubbarna.
- Noll moms på frukt och grönt, rejäl sockerskatt. (Vem vill ha inflammation?)
- Villkorad basinkomst: 700 euro per månad för 100 timmar samhällsnytta per år (i t.ex. barnomsorg, äldreomsorg, miljövård).
”Vem ska betala?”, undrar någon.
Vem betalar de 11 miljarder om året psykisk ohälsa kostar oss nu? Att förebygga lidandet är bättre än att försöka lappa och laga.
Vi vet vad som fungerar. Vi har pengarna. Det enda som saknas är politiskt mod.
Hur mana fram politiskt mod?
Det blir ämnet för nästa kolumn.
Här kan du läsa fler kolumner av Johan Franzén.