Utbredd välfärd är grunden för säkerhet

Om alla är med på tåget och har förtroende för morgondagen, stärks både den inre och yttre säkerheten, inklusive viljan att försvara vårt land.

Den storskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 skakade om Europas säkerhetsarkitektur: kriget återvände till kontinenten och den välbekanta tryggheten gav vika för frågor och tvivel.

Det var många som reagerade med tanken om att det här skulle ju aldrig hända igen.

Även om upptrappningen egentligen började 2014 med invasionen av Krim och de ”små gröna männen”, var det den fullskaliga invasionen som fick européerna att vakna.

Mer än tre år efter att kriget började har debatten inte dämpats – tvärtom har den intensifierats och spridit sig över Europa.

Rysslands brutala anfallskrig, med dess hänsynslösa slöseri med materiel och människoliv, kopplas nu samman med USA:s nya politik.

President Donald Trumps hot om att dra sig tillbaka från Europa och andra utrikespolitiska uttalanden drabbar Finland särskilt hårt när det bilaterala samarbetet fördjupas och Natomedlemskapet binder oss tätare samman över Atlanten.

Trumps tal och Putins vapen har därmed på ett aldrig tidigare skådat sätt styrt om debatten till försvarsutgifterna.

Samtidigt är det dock värt att komma ihåg att Putins angrepp inte bara är militärt – det är ett angrepp på demokratin och dess värderingar.

Att höja försvarsutgifterna på pappret innebär miljarder i statskassan och hundratals miljarder i Europa. Få skulle bestrida förändringen i säkerhetsmiljön eller behovet av åtgärder.

Samtidigt är det dock värt att komma ihåg att Putins angrepp inte bara är militärt – det är ett angrepp på demokratin och dess värderingar. Därför är det viktigt att värna om dem på nationell nivå.

Finland bör också ha en gemensam förståelse för värdet av välfärdsstaten och dess strukturer i tider av osäkerhet.

Om alla är med på tåget och har förtroende för morgondagen, stärks både den inre och yttre säkerheten, inklusive viljan att försvara vårt land. Tvärtom ger växande ohälsa och ojämlikhet näring åt otrygghet och extremism, vars rötter ligger närmare Moskva än det öppna samhälle vi känner till.

Den nuvarande regeringen har redan gjort betydande nedskärningar i den sociala tryggheten och har förflyttat arbetsmarknaden i en östeuropeisk riktning.

Detta motiveras gång på gång med statsskulden, trots att skulden fortsätter att växa och arbetslösheten också stiger.

Brödköerna blir allt längre och hopplösheten växer.

Nu behövs det ett gemensamt engagemang för finländarnas välfärd.

Samtidigt har regeringen förbundit sig att öka försvarsutgifterna med flera miljarder under de närmaste åren – ett faktum som ärligt måste jämkas samman med den rådande skulddebatten.

Det politiska samförståndet om vikten av säkerhet för finländarna är entydigt.

Nu behövs det ett gemensamt engagemang för finländarnas välfärd.

Vi måste besluta och öppet diskutera hur vi ska finansiera våra växande försvarsutgifter på ett hållbart sätt – så att förstärkningen av våra gränser inte urholkar säkerheten och förtroendet på hemmafronten. Medborgarna måste i tid kunna förstå om svåra prioriteringar ligger framför dem.

Det finns inget gott med krig och målet om att få ett slut på kriget, att få fred, är det enda rätta.

För en rättvis och varaktig fred i Europa måste vi fortsätta att stöda Ukraina, eftersom endast ukrainarna har rätten att bestämma över sitt öde.

Mitt i allt detta måste vi kunna se inom våra gränser: att se till våra samhällens enighet och välbefinnande.

Den inre säkerheten och förtroendet är vår tillgång, oavsett säkerhetsläget.

Om strukturerna i vår välfärdsstat, som har byggts upp under lång tid, faller sönder mitt i osäkerheten, har Putin redan fått sin första välsignelse genom det kaos han har orsakat.

Att förhindra detta scenario är ett löfte som beslutsfattarna måste kunna ge till folket.

Här kan du läsa fler kolumner av Timo Furuholm.