Varför publiceras skatteuppgifterna?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Så var vi där igen. Massmedierna frossar i enskilda människors inkomstuppgifter.
Idag finns ju GDPR, dvs. lagar om vilka uppgifter om personer som får publiceras, sparas, och användas.
Det finns säkert något integritets-, säkerhets- eller liknande tänk bakom dessa regler. Men de har också nackdelar som försvårar i föreningsliv, för historieskrivning och så vidare.
Men med GDPR som bakgrund, hur är det då möjligt att man får publicera exakta uppgifter på inkomster för enskilda personer? Man tycker att det om något inkräktar på integritet och kanske också innebär säkerhetsrisker?
Publiceringen av individuella inkomstuppgifter verkar strida bjärt mot GDPR-tankarna.
Säkert finns det behov inom samhällsvetenskap och annan forskning att ha tillgång till inkomstfördelning och andra uppgifter. Men här kunde det räcka med ett statistikbaserat behandlingssätt.
Kunde någon vänlig och klok samhällsvetare, jurist eller journalist reda ut denna fråga?
Svar: Yttrandefriheten och informationsfriheten väger tungt
Då ÅU och andra medier publicerar privatpersoners skatteuppgifter lutar vi oss mot lagstadgad öppenhet och journalistiska principer. Yttrandefriheten och informationsfriheten väger tungt.
Enligt lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) är beskattningsuppgifter som namn, födelseår, hemkommun, beskattningsbar förvärvs- och kapitalinkomst och betald skatt offentliga i Finland.
Vem som helst har de facto rätt att ta del av uppgifterna via Skatteförvaltningen, vilket bygger på den nordiska offentlighetsprincipen.
Syftet med ÅU:s publicering är att främja transparens, demokratisk kontroll och en mer öppen diskussion om löner och ekonomisk rättvisa.
Medborgarna ska kunna granska hur skattesystemet fungerar och hur skattebördan fördelas.
Det handlar också om att belysa samhällsfrågor som inkomstskillnader mellan könen, regionala skillnader och utvecklingen inom olika branscher.
Sedan GDPR infördes kan individer begära att deras uppgifter inte ska finnas med i de listor som Skatteförvaltningen ger till medierna, men uppgifterna är fortfarande offentliga och kan hämtas manuellt.
Dataombudsmannen har slagit fast att medierna har rätt att publicera skatteuppgifter i journalistiskt syfte, också i de fall då en person begärt att uppgifterna inte ska synas i Skatteförvaltningens listor.