Varhas strategi bör ge utrymme för lokala lösningar
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vårt välfärdsområde håller för närvarande på att uppdatera sin strategi och sin servicestrategi.
Varhas verksamhet återspeglar tydligt den spänning som Paananen, Jäntti och Haveri (2025) beskriver mellan det nationella och det lokala idealet.
Hittills har Varha i hög grad följt det nationella idealets logik: enhetliga anvisningar, normstyrning och regelbaserad ledning.
Syftet är jämlikhet – men priset blir ofta förlorad flexibilitet och bristande förståelse för lokala förhållanden.
Skärgårdens och de tvåspråkiga kommunernas särskilda förutsättningar beaktas inte tillräckligt inom en modell som bygger på nationell likriktning.
De långa avstånden, kommunikationerna och tillgången till service i skärgården passar dåligt in i centraliserade strukturer.
På samma sätt kräver den språkliga jämlikheten – särskilt tryggandet av svenskspråkig service – lokal beslutanderätt och flexibilitet som den nuvarande normstyrningen inte tillåter.
När tjänster främst betraktas ur stora befolkningscentras perspektiv riskerar mindre orter lätt att bli föremål för fortlöpande nedskärningar.
Samtidigt är det viktigt att konstatera att det inte bara handlar om skärgården eller de tvåspråkiga kommunerna.
En kraftig centralisering av verksamheterna utgör ett bredare hot mot glesbygdsområdena i hela välfärdsregionen.
När tjänster främst betraktas ur stora befolkningscentras perspektiv riskerar mindre orter lätt att bli föremål för fortlöpande nedskärningar.
Skärgården och de tvåspråkiga områdena är i denna utveckling särskilt sårbara, men de är inte ensamma.
I skärgårdskommunerna har infrastrukturen byggts upp som en fungerande helhet där bland annat utbildning, dagvård, äldreomsorg, måltidsservice och hälso- och sjukvård är inbördes sammanlänkade.
Alla större beslut som rör Varhas verksamhet bör föregås av en noggrann konsekvensbedömning, så att skärgårdskommunernas livskraft inte äventyras.
Om Varha förändrar denna struktur utifrån enbart sina egna organisatoriska utgångspunkter riskerar hela kommunens livskraft att äventyras.
Därför bör alla större beslut som rör Varhas verksamhet föregås av en noggrann konsekvensbedömning, så att skärgårdskommunernas livskraft inte äventyras.
Det handlar inte om sektor- eller deloptimering, utan om att ta hänsyn till välfärdsområdets olika delar och deras särdrag.
En och samma modell fungerar helt enkelt inte överallt. Det behövs lokalkännedom, helhetssyn och respekt för de särskilda villkor som präglar till exempel skärgården.
Att stärka den lokala autonomin betyder inte att man ger avkall på kvalitet eller jämlikhet – tvärtom.
Varhas framtid beror på förmågan att förena två ideal: den nationella jämlikheten och den lokala särarten.
När besluten fattas närmare vardagen kan servicen anpassas till verkliga behov och resurser. Det ökar engagemanget, arbetsglädjen och effektiviteten, samtidigt som förtroendet för organisationen stärks.
Nationell styrning behövs, men den måste kombineras med lokal självstyrelse som ser olikheterna som en tillgång.
Varhas framtid beror på förmågan att förena två ideal: den nationella jämlikheten och den lokala särarten.