Vill SFP på Kimitoön alls bygga framtidstro?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Jag tog med stor förvåning del av Helena Fabritius kommentarer i ÅU (28.10.2025) om kommunstyrelsens beslut om skolnätverket.
Kimitoöns beslutsfattare står inför viktiga beslut om skolornas framtid. Det gamla skolcentret i Kimito är enligt de uppgifter vi beslutsfattare fått för dyrt att reparera – om det ens går.
För att kommunen ska kunna planera en eventuell ny skola i Kimito behöver man först bestämma vilka elever som ska gå i skolan i framtiden.
Om vi beslutsfattare kan fatta ett beslut i den här länge omdebatterade frågan som präglade kommunalvalet i våras blir frågan om att planera en ny skola mer realistisk.
Att fatta tydliga linjebeslut så tidigt som möjligt gör att skolorna får arbetsro och tjänstemännen kan koncentrera sig på det väsentliga.
Efter mycket osäkerhet de senaste åren kring framtiden för klasserna 7–9 i Dalsbruk antog kommunstyrelsen 27.10.2025 enhälligt mitt ändringsförslag om att undervisningen i klasserna 7–9 ska få fortsätta långsiktigt.
Avgörandet i den här frågan sker i anslutning till budgetbehandlingen vid kommunfullmäktiges möte den 10 november.
Enligt Fabritius kommentarer i ÅU sopar vi genom det här beslutet skolfrågan ”under mattan”.
Jag kan inte alls hålla med, och jag anser därför att Fabritius här ger en felaktig bild.
Att fatta tydliga linjebeslut så tidigt som möjligt gör att skolorna får arbetsro och tjänstemännen kan koncentrera sig på det väsentliga.
Beslutet att Dalsbruk fortsätter långsiktigt som enhetsskola för klasserna 1–9 är ett tydligt strategiskt linjeval, som ger arbetsro i skolan samt framtidstro för invånare.
Fabritius godkände själv ändringsförslaget under styrelsemötet.
Oberoende av hennes egna åsikter borde hon som kommunstyrelsens ordförande ge en rättvis bild utåt om vad som har bestämts och stå upp för styrelsens tydliga riktgivande beslut.
Fabritius kommentarer som Svenska folkpartiets främsta makthavare i kommunpolitiken på Kimitoön väcker frågor även i övrigt.
”Vi kan inte leva i en bubbla och tro på att vi ska få inflyttning till Kimitoön”, säger Fabritius till ÅU och åberopar realism.
Jag är säkert inte ensam när jag anser att de här orden från kommunstyrelsens ordförande är en besvikelse för invånare, företagare och föreningsaktiva på Kimitoön som dagligen jobbar för inflyttning och framtida förutsättningar.
Fabritius har också fel i sak och bidrar till onödig pessimism. Faktum är att vi har pågående inflyttning till Kimitoöns kommun.
Inflyttningen har också bidragit till att elevprognoserna vid många små skolor i kommunen nu ser bättre ut jämfört med skolutredningen från 2024, som baserar sig på underlag och siffror från år 2023.
Fabritius och Kimitoöns SFP:s budskap om framtiden i ÅU blir i det här fallet rentav deprimerande.
Jag utmanar nu Svenska folkpartiet och Fabritius att snarast byta inställning och istället bidra till ett samarbete mellan politiska grupper i kommunen för en positiv framtid och ökad inflyttning till alla delar i Kimitoöns kommun.