Reportage

Ville Niinistö till ÅU: EU borde agera starkare mot både Ryssland och Israels regering

Ville Niinistö har nyss suttit sitt sjätte år i Europaparlamentet. Nu berättar han om sin syn på EU:s Rysslandspolitik, unionens relation med Israel och hur EU:s ekonomi ska hänga med USA och Kina.

Ett år har nu gått för det nuvarande Europaparlamentet, som jämfört med den förra mandatperioden tog en klar sväng mot ytterhögern och bort från de liberala grupperna.

I Finland uteblev någon särskilt klar högervinst, men för Europaparlamentariken Ville Niinistö (Gröna) som är inne på sin andra mandatperiod i Europaparlamentet syns den förändrade maktdynamiken klart.

– Det är en markant och drastisk skillnad. Under EU-valet 2019 var klimatfrågan högst upp på agendan och det var inget fullskaligt krig i Ukraina. Jag har aldrig sett lika bra och genomtänkt miljö- och klimatpolitik som under förra mandatperioden, säger Niinistö.

Enligt Niinistö märks de politiska högervindarna också inom parlamentets grupper. Han nämner särskilt centerhögergruppen EPP, som han anser att har rört sig längre högerut.

I Finland hör Samlingspartiet och Kristdemokraterna till EPP, även om Kristdemokraterna inte för tillfället har någon Europaparlamentariker.

– Det har varit svårt att hålla den proeuropeiska majoriteten i parlamentet. EPP samarbetar formellt fortfarande med de Europavänliga grupperna, men de utnyttjar också det faktum att de har en majoritet tillsammans med ytterhögern, säger Niinistö.

Ville Niinistö

EU måste göra mer för Ukraina och mot Ryssland

Niinistö säger att ett av hans viktigaste jobb under den här mandatperioden i Europaparlamentet handlar om Ryssland.

Som ordförande för parlamentets Rysslandsdelegation jobbar han både med sanktionerna mot Ryssland och med att upprätthålla kontakten med den ryska oppositionen i exil.

EU bröt alla relationer med den ryska regimen år 2014, då Ryssland annekterade Krimhalvön.

Niinistö anser att EU:s nuvarande stöd till Ukraina inte räcker, och att EU borde både utvidga sanktionerna mot Ryssland och helt och hållet sluta importera rysk gas och olja före slutet av år 2027.

Hans förslag går längre än EU-kommissionens, som i maj föreslog att enbart gasimporten skulle ta slut före 2028.

– Vi borde ge mer vapenstöd till Ukraina, men jag tror inte att det kommer att räcka, eftersom Ryssland har gått in i en krigsekonomi. Vi måste se till att Rysslands olje- och gasexport minskar ännu mera, så att de inte kan finansiera kriget, säger han.

För att kunna driva igenom kraftigare sanktioner mot Ryssland behövs ändå enhälliga beslut, och under det senaste året är det främst Ungern och Slovakien som har motsatt sig tuffare sanktioner.

Niinistö säger att han har förtroende för att det ska gå att förhandla med Slovakien, särskilt om EU kan erbjuda trovärdiga energipolitiska alternativ till landets nuvarande beroende av rysk gas.

När det gäller Ungern är tonen ändå hårdare.

– Ungern är på väg bort från demokratin, och det finns goda skäl att frysa deras rösträtt i ministerrådet och Europeiska rådet. Jag tycker inte att man ska stänga dem permanent från unionen, men man borde frysa EU-betalningarna till dem, säger han.

”Israel utför ett folkmord i Gaza”

En annan utrikespolitisk fråga som också har blivit alltmer aktuell under det gångna året är läget i Gaza.

Under sommaren har det humanitära läget i området blivit allt värre, och över hundra hjälporganisationer varnar för utbredd massvält i regionen.

Ville Niinistö är tydlig i sin syn i frågan.

– Det som Israel genomför i Gaza är ett folkmord. Att det som händer i Gaza kan hända på 2020-talet utan att EU och internationella aktörer kraftigt agerar mot det är helt skamlöst, säger han.

Han vill frysa EU:s associationsavtal med Israel, stoppa all vapenhandel till och från landet och att EU inför sanktioner mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och ministrar i hans regering som har att göra med läget i Gaza.

– Allt som Israel gör som är olagligt ska fördömas, på samma sätt som vi fördömer allt olagligt som Hamas gör. Vi vill inte att Israel ska försvinna, utan att de ska följa internationell folkrätt.

Forskning och öppnare kapitalmarknad ska hålla EU i kapp med USA och Kina

Men trots krig och konflikter runt världen, så finns det också gott om problem inom EU, inte minst gällande ekonomin.

Mätt i BNP var USA och EU relativt jämna ända sedan 1980, men år 2011 gick USA klart förbi, medan Kina enligt nuvarande prognoser kommer att göra det ännu inom de närmaste fem åren.

Niinistös lösning för att inte halka efter ytterligare stavas forskning.

– Vi är på en mycket lägre nivå när det gäller att skapa nya patent och nytt kunnande jämfört med våra främsta konkurrenter. I genomsnitt satsar vi 2,3 procent av vår BNP på forskning och innovation, medan USA och Kina använder ungefär fyra procent. Vi måste satsa rejält mer på EU-nivå, säger han.

En annan fråga som är tätt förknippad med EU-ekonomin är energipolitiken.

Under hela 2020-talet har förnybara energikällor eller kärnkraft stått för över 60 procent av energiproduktionen i EU, och den gröna omställningen nämns regelbundet i diskussioner om att få Finlands och EU:s ekonomi att växa igen.

Men; ännu har de riktigt stora investeringarna i industrin låtit vänta på sig.

– Näringslivet säger att det är väldigt nära, så vi måste fortsätta skapa de rätta omständigheterna för att de ska förverkligas. Nu är vi inne i de avgörande fem åren när det gäller vilka länder som får de nya industriella investeringarna, säger Niinistö.

Hur hoppfull är du att EU ska vinna kampen om nya industriella investeringar som kommer till följd av den gröna omställningen?

– Vi har hyfsade möjligheter, i och med att USA är så virrigt nu. Våra största problem är tillgången till kapital för investeringar och hur lönsamt det är för företag att ta lån och investera. Här är den planerade kapitalmarknadsunionen en möjlig lösning, också för Finland.

Tio timmars arbetsdagar byts till trädgårdsarbete i skärgården

Niinistö har nyligen kommit till Finland för ungefär en månads semester. Under sin semester har han ändå lovat ställa upp på vad han kallar fem eller sex ”mindre grejer”, som att hålla tal under evenemang eller något liknande.

– Det känns ändå ganska avkopplande jämfört med det vanliga resandet och jobbet. Jag kan vara en månad i Finland utan att behöva flyga, som är den tyngsta delen av jobbet både fysiskt och psykiskt, säger han.

Niinistö säger att jobbet som Europaparlamentariker kan ta upp till tio timmar om dagen, även om fredagarna brukar vara mer flexibla. Under pleniveckorna i Strasbourg kan dagarna bli ännu längre.

Att om somrarna kunna göra gårdsarbete på sommarstugan på Satava är då en skön omväxling.

– Det finns alltid mycket att göra och det är fint att direkt se resultatet av sitt jobb med sina egna ögon. Jag tycker också om att se på fåglar, vi har både spillkråkor och mindre hackspettar på vår tomt, säger han.

För Niinistö, som utförde sin militärtjänst på Gyltö och vars familj tidigare ägde en sommarstuga i Gustavs, är också den åboländska skärgården både bekant och viktig.

– Jag har alltid tillbringat tid i skärgården, och det är det som jag helst vill göra på sommaren.