Är spårväg hållbar kollektivtrafik?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det finns flera utredningar som säger att en spårväg skulle locka fler att flytta till Åbo.
Andra utredningar säger att Åbo behöver planera och bygga fler och större bostadsområden längs spårvägen för att kunna utnyttja dess fulla kapacitet.
Ska staden verkligen planeras och byggas utgående från spårvägens behov eller borde man utgå från invånarnas behov?
Det hänvisas till att vissa busslinjer redan nu behöver högre kapacitet. Varför inte redan nu pröva ledbussar på sådana linjer så skulle man få både större kapacitet och erfarenhet av andra lösningar till en överkomlig kostnad.
Det verkar som om Åbo tänker fatta beslut om att bygga spårväg utgående från gamla miljökonsekvensbedömningar från 2018. Sedan dess har mycket ändrats.
När miljökonsekvensbedömningen gjordes jämfördes spårvagnsalternativet med bussar som gick på diesel eller el som behövde laddas i vardera änden av rutten. Idag är mer än hälften av bussarna eldrivna, kör hela dagen och laddas på natten.
Bör man låta göra en konsekvensbedömning av kollektivtrafikens resiliens och beredskap mot olika driftstörningar?
Dagens världsläge ställer även kollektivtrafiken i ett annat läge än tidigare. Som man kan se är elnät och bränsleförsörjning sårbara i oroliga tider.
Borde Åbo även ta sådant i beaktande när man väljer hurudan kollektivtrafik man ska ha i framtiden?
Bör man beakta olika hot och bygga in en beredskap mot olika typer av störningar?
Bör man låta göra en konsekvensbedömning av kollektivtrafikens resiliens och beredskap mot olika driftstörningar?
Vi seniorer ser inte en spårväg som en hållbar lösning för kollektivtrafikens behov.
Vår erfarenhet säger att mindre och flexibla icke-rälsbundna alternativ vore bättre.
Bussar eller vid behov ledbussar som kan sättas in på nya linjer enligt kollektivtrafikens kapacitetsbehov vore en bättre lösning.