Är Åbo redo när AI-agenter skapar framtiden?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
AI har blivit en självklar del av arbetslivet på bara två år, sedan Chat GPT lanserades för allmänheten i november 2022.
Jag använder AI i vardagen för att spara tid. Under en vanlig arbetsdag sitter jag mellan 7 och 10 timmar med antingen en laptop framför mig eller en mobilskärm i handen.
Jag tar hjälp av Chat GPT när jag snabbt behöver skriva ett mejl utifrån mina anteckningar, av Perplexity när jag vill hitta information om ett nischat ämne smidigare än med en vanlig Googlesökning och av Copilot när jag matar in siffror i Excel.
Den tid jag sparar genom att vara fem minuter effektivare varje arbetstimme ger jag till mina närmaste – familj och vänner.
Om AI sparar mig cirka fem minuter per arbetstimme innebär det ungefär 156 timmar per år – alltså cirka 18 hela arbetsdagar som annars hade varit icke-produktiv arbetstid.
Den tid jag sparar genom att vara fem minuter effektivare varje arbetstimme ger jag till mina närmaste – familj och vänner.
I oktober 2024 genomförde Deloitte en undersökning bland 30 000 yrkesverksamma i elva europeiska länder.
Undersökningen visade att nästan hälften av dem som kände till generativ AI hade nyttjat teknologin för privat bruk och en fjärdedel för regelbundet professionellt bruk.
Det handlar om yrkesgrupper som bankanställda, jurister och läkare – personer som dagligen hanterar och tolkar stora mängder information.
Undersökningen visade också att 63 procent av dem som använder generativ AI i jobbet har en arbetsgivare som antingen uppmuntrar eller tillåter användningen.
Jämför det med att Finlands första dokumenterade internettrafik skedde 1988.
Det tog ända till början av 2010-talet innan nästan alla företag använde internet som en naturlig del av sin verksamhet.
AI har däremot blivit en självklar del av arbetslivet på bara två år, sedan Chat GPT lanserades för allmänheten i november 2022.
En tyst revolution pågår just nu i vårt näringsliv. Snart hjälper AI-verktygen inte bara oss utan börjar också fatta egna beslut och lösa problem självständigt. Jag talar om AI-agenter – program som inte är begränsade till en enkel dialog med en människa.
Skillnaden mellan ”vanlig AI”, som Chat GPT, och AI-agenter är avgörande. Chat GPT svarar på frågor och skriver texter, men kräver hela tiden instruktioner från dig.
En AI-agent sköter däremot jobbet helt självständigt, ofta utan att du ens märker det.
Den kan interagera direkt med digitala system, appar och databaser.
Till exempel kan den planera affärsresor, boka flyg och hotell eller uppdatera din kalender utan att du behöver ingripa.
Oavsett organisationens storlek sparar AI-agenter arbetstid genom att ta över repetitiva uppgifter. På så sätt kan resurserna användas bättre till uppgifter som ger verkligt mervärde.
Men vad har allt detta med Åbo att göra? Mer än du kanske tror. Om Åbo ska kunna konkurrera internationellt måste vi förstå och dra nytta av AI-agenternas kraft.
Redan nu finns tydliga exempel inom det lokala näringslivet. Ta Peter Sarlin som exempel, en av Finland främst AI-experter, som blev förmögen genom försäljningen av AI-bolaget Silo som han var med och grundade i Åbo.
I maj skrev Helsingin Sanomat att Sarlin nu investerar i det Åbobaserade fastighetsmäklarföretaget Bo LKV, där han blir en betydande ägare och strategisk rådgivare.
Enligt bolagets pressmeddelande planerar Bo att använda AI för att effektivisera mäklararbetet. Genom att vara bland de första på fastighetsmarknaden att dra nytta av de möjligheter som AI-agenter ger får bolaget en klar konkurrensfördel gentemot traditionella aktörer.
Om vår hemstad ska hålla sig relevant också under de kommande 800 åren räcker det inte med att luta sig mot historien. Vi måste ligga i framkant av den globala utvecklingen.
Vi behöver modiga framtidsskapare som Bo LKV, som vågar ta vara på potentialen hos AI-agenter. Vi behöver också utbilda fler människor lokalt som kan hantera den här nya tekniken och skapa konkret mervärde, vare sig det handlar om vård, kollektivtrafik, stadsplanering eller utbildning.
Historiskt sett har det snart 800-åriga Åbo varit urhemmet för finländsk kultur och bildning – staden där modellen för den finländska staden föddes.
Om vår hemstad ska hålla sig relevant också under de kommande 800 åren räcker det inte med att luta sig mot historien. Vi måste ligga i framkant av den globala utvecklingen.
Framtiden formas inte av dem som väntar och ser, utan av dem som förstår, vågar och agerar. Frågan är bara: vågar vi vara framtidsskapare på riktigt?
Här kan du läsa fler kolumner av Julius Håkans.