Bilar viktigare än djur
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
När staten stöder den av kinesisk konkurrens pressade pälsdjursnäringen, uppväcks ett moraliskt ramaskri och krav på Berufsverbot bland citygröna politiker och deras kollaboratörer i andra partier. Ändå är stödet relativt blygsamt i förhållande till den stora lokala sysselsättande effekten i svenska Österbotten, varvid inkomsterna kommer från export och inte från att man hugger ved åt varandra. Det största enskilda stödet var ersättningen år 2023 för säkerhetsslakten av 485 000 djur på grund av infektionsrisk med fågelinfluensa.
Men inga gröna protester hörs då staten bränner pengar på bilfabriken i Nystad. Att skruva ihop bilar från färdiga delar skeppade till Valmet Automotive har aldrig varit speciellt lönsamt och någon egentlig exportinkomst uppstår inte. Nyttan har endast varit den sysselsättande effekten, som dock är betydligt mindre än för pälsfarmningen.
Konkurrensen från Kina drabbar även här, staten satsar pengar och ökade nyligen sin andel från 50 till 75 procent med hjälp av skattebetalarnas egen kapitalinvesteringsorganisation Tesi. Nyligen meddelade firman att 1 000 av 1 300 anställdas arbetsplatser är hotade. Produktionen upphör följaktligen i praktiken. Varför pumpar staten in tiotals miljoner euro till ingen nytta, och varför skrivs det inga brandartiklar på nätet om denna galenskap?
Jag är ingen vän av statliga företagsstöd, och har vuxit upp i stanken från minkskit och sulfatcellulosfabrik. Men att sitta i stan med månadslön som betalas till hundra procent av skattesubventioner, eller som jag med arbetspension som betalas av någon annan, är bara alltför enkelt. Lite medkänsla för landsbygdens folk som bygger sitt liv med egna händer borde vi visa. Det finns jobb för duktiga österbottningar i Sverige. Knappast sörjer de lattedrickande intellektuella finnarna i Berghäll då Nykarleby töms på finlandssvenskar och den nya gröna stålfabriken i Luleå får bra arbetskraft.