Bit för bit stärker vi vår grundskola

Eftersom vitsord också används i ett jämförande syfte – och kan avgöra hur följande steg på ens skolstig ser ut – är det viktigt att bedömningen sker på lika grunder och att den är rättvis.

Att bli bedömd med vitsord hör skolgången till. I de allra lägsta klasserna används ofta andra utvärderingsmetoder – men förr eller senare blir vitsordsskalan 4–10 bekant för alla elever.

Vitsordens syfte är att ge en numerär utvärdering av elevens kompetenser och kunskaper.

Eftersom vitsord också används i ett jämförande syfte – och kan avgöra hur följande steg på ens skolstig ser ut – är det viktigt att bedömningen sker på lika grunder och att den är rättvis.

Nu vet vi ändå att bedömningen i den finländska skolan varierar: det kan finnas betydliga skillnader mellan olika skolor.

I extrema fall kan skillnaden vara så stor som två vitsord för samma kunskapsnivå. Och i vissa fall kan mycket bristfälliga kunskaper ändå leda till ett godkänt resultat. Antalet berömliga vitsord har även ökat markant, utan att den allmänna kunskapsnivån har stigit.

Det här är inte en önskvärd situation – varken för eleven själv eller för vårt skolsystem i stort.

Kunskapsgarantin betyder att vi tydligt slår fast gränsen mellan underkänt och godkänt, och att vi klargör vilka kunskaper och kompetenser olika vitsord ska motsvara.

En bedömning som inte är jämlik gagnar ingen. Om den inte är pålitlig eller konsekvent skapar det ojämlikhet och begränsar elevernas möjligheter att utvecklas.

Därför föreslår regeringen att ta i bruk en kunskapsgaranti.

Kunskapsgarantin betyder att vi tydligt slår fast gränsen mellan underkänt och godkänt, och att vi klargör vilka kunskaper och kompetenser olika vitsord ska motsvara.

På det här sättet fastställer vi nationellt vilken minimikunskapsnivå som ska uppnås vid övergången från en årskurs till nästa.

Samtidigt förenklas bedömningskriterierna. Det minskar lärarnas arbetsbörda och gör bedömningen både smidigare och tydligare.

Det är klart att en kunskapsgaranti i sig inte löser allt, och därför har vi redan genomfört flera andra åtgärder som stärker de grundläggande färdigheterna.

Stödet för lärande har en viktig roll i att säkerställa att alla elever ska få det stöd de behöver i ett så tidigt skede som möjligt.

Från och med denna höst ökade antalet lektioner i modersmål, litteratur och matematik i de lägre årskurserna.

Samtidigt stärktes stödet för lärande genom en reform samt en årlig tilläggssatsning på 100 miljoner euro. Stödet för lärande har en viktig roll i att säkerställa att alla elever ska få det stöd de behöver i ett så tidigt skede som möjligt.

I detta sammanhang behöver även en av regeringens mest populära reform nämnas, nämligen förbudet av mobiltelefoner under lektionstid. Genom den har det skapats arbetsro och bättre förutsättningar för inlärning.

Alla dessa reformer – mobilförbudet, mer undervisning i de grundläggande färdigheterna, stödet för lärande och den kommande kunskapsgarantin – stärker vår grundskola och elevernas förutsättningar att lära sig.

Skolan är aldrig färdig. Den behöver leva i tiden för att kunna erbjuda de rätta verktygen för varje generation.

Ofta har den offentliga debatten en tendens att ta fasta på alla negativa aspekter i skolan, vilket skapar bilden av att vi bara tampas med problem och utmaningar.

Så är förstås ändå inte fallet: vi har mycket gott i vår skola.

Alla duktiga elever som modigt tar sig an nya uppgifter och lär sig nya saker, och alla engagerade lärare och annan skolpersonal som verkligen brinner för det pedagogiska och för att alla elever ska få stöd och uppmuntran på sin skolstig. Det slutar aldrig att imponera på mig.

Nu när året närmar sig sitt slut och det finns tid för reflektion och återhämtning, hoppas jag att vi alla kan fokusera på allt det goda vi har – både i skolan och livet i stort – och ta med oss det in i nästa år.

Här kan du läsa fler kolumner av Anders Adlercreutz.