Företagande inom social- och hälsovården – drivkrafter och trösklar
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Intresset för företagande inom social- och hälsovårdsbranschen växer, men steget till att starta eget upplevs fortfarande som stort.
Många bär på en idé eller en vilja att forma sitt arbete mer självständigt, men ändå stannar tanken ofta där.
I en kartläggning som genomförts inom ramen för projektet Entreprenörskap och hälsa i Åboland vid Yrkeshögskolan Novia framkommer att friheten är en central drivkraft för dem som valt att bli företagare.
Möjligheten att själv definiera sitt arbetsinnehåll, arbeta i enlighet med sina värderingar och ha direkt kontakt med sina kunder beskrivs som meningsfullt.
Att kunna påverka sin inkomst i relation till den egna arbetsinsatsen upplevs också som motiverande.
De anställda som deltagit i undersökningen lyfter fram tryggheten, kollegialt stöd och förutsägbar inkomst som viktiga faktorer för att fortsätta som anställd.
Samtidigt visar kartläggningen att valet mellan anställning och företagande inte är självklart.
De anställda som deltagit i undersökningen lyfter fram tryggheten, kollegialt stöd och förutsägbar inkomst som viktiga faktorer för att fortsätta som anställd.
Många upplever sitt arbete som meningsfullt och värdesätter gemenskapen på arbetsplatsen.
Ändå uppger omkring 40 procent av de anställda svararna att de kunde tänka sig att starta eget. Detta tyder på att det finns ett intresse även om osäkerheten är påtaglig.
Regelverket kan upplevas som svåröverskådligt, särskilt för den som är ensam i uppstartsfasen.
För dem som ska starta företag inom branschen utgör den administrativa uppstarten en betydande tröskel.
Tillstånd, registreringar och myndighetskrav kräver tid och energi – resurser som annars kunde ha lagts på klientarbete och verksamhetsutveckling.
Regelverket kan upplevas som svåröverskådligt, särskilt för den som är ensam i uppstartsfasen.
Ensamarbete och avsaknaden av vikarier gör dessutom verksamheten sårbar, och att hålla isär arbete och fritid beskrivs som en särskild utmaning.
En annan återkommande fråga gäller marknaden.
Vem betalar för tjänsterna – kunden själv eller någon annan aktör?
Inom social- och hälsovården har vi länge haft en stark offentlig sektor, där tjänster uppfattats som tillgängliga och fungerande.
Det gör det svårare för nya företagare att bedöma betalningsvilja och marknadens verkliga potential.
Företagande inom social- och hälsovårdsbranschen handlar inte enbart om personlig drivkraft, utan även om förmåga och uthållighet att navigera i ett system av regler, traditioner och ekonomiska förutsättningar.
Branschen präglas dessutom av stora aktörer, både offentliga och privata, vilket kan förstärka känslan av osäkerhet hos mindre företagare.
Det finns både vilja och idéer för företagande – men också strukturella hinder.
Företagande inom social- och hälsovårdsbranschen handlar inte enbart om personlig drivkraft, utan även om förmåga och uthållighet att navigera i ett system av regler, traditioner och ekonomiska förutsättningar.
I projektet Entreprenörskap och hälsa i Åboland vill vi därför fokusera på att minska trösklarna. Under projekttiden tas en manual fram för den som överväger att starta eget, med målet att göra uppstartsprocessen mer överblickbar.
Frågan är större än individernas val.
I takt med att servicebehoven förändras och den offentliga sektorn står inför omställningar kan små och flexibla företag bidra med nya arbetssätt och kompletterande tjänster.
I mars samlas branschens studerande, företagare och anställda för att låta erfarenheter bli kunskap, frågor bli samtal och idéer bli något att våga pröva.
Kanske är det just i samtalet mellan tryggheten i det etablerade och modet att pröva något nytt som framtidens lösningar formas.
Det handlar inte om att alla ska bli företagare – utan hur vi kan skapa förutsättningar för dem som vill våga ta steget och samtidigt stärka branschens framtida hållbarhet.