Uppståndelsens kapell
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Uppståndelsekapellet i Åbo ledde till att modernistisk arkitektur slutligen slog igenom i kyrkobyggnader i Finland.
Åbo svenska församling firar påskdagens högmässa i Uppståndelsekapellet i Åbo.
Kapellet är Åbos mest omtyckta och värdesatta begravningskapell, men det används också för gudstjänster, andakter, konserter och andra sakrala evenemang.
Kapellet med tillhörande pelarhall, sakristia, klocktorn och bårhus är arkitekten Erik Bryggmans (1891–1955) mest berömda skapelse. Han vann år 1937 arkitekttävlingen om kapellets placering och följande år tävlingen om dess planering. Byggandet fördröjdes av kriget och den försvårade materialanskaffningen. Kapellet stod klart år 1941.
Redan år 1930 hade Pargas begravningskapell tagits i bruk, även det ritat av Bryggman.
Här tog han intryck från Uppståndelsekapellet på Skogskyrkogården i Stockholm av arkitekt Sigurd Lewerentz.
Pargas-kapellet är ett exempel på modern funkisstil, stiligt men samtidigt strikt och avskalat. I början ansågs kapellet vara en för asketisk, vit kub intill den gamla kyrkan.
Senare har man insett kapellets stora arkitektoniska värde.
Bryggmans humanistiska livssyn återspeglas i arkitekturen; kapellet är planerat för att skänka tröst åt de sörjande.
Uppståndelsekapellet i Åbo ledde däremot till att modernistisk arkitektur slutligen slog igenom i kyrkobyggnader i Finland.
Bryggman uppnådde detta genom att kombinera en modernistisk funktionell stil med inslag från klassicism och medeltida kyrkobyggande.
Hans humanistiska livssyn återspeglas i arkitekturen; kapellet är planerat för att skänka tröst åt de sörjande.
Han utgick från det omgivande landskapet och släppte in naturen, ljuset och luften i kyrkorummet. Det präglas av mjuka former, dämpade färger, sirlighet och asymmetri.
Han utformade de låga terrasserna, trapporna, murarna och gångarna in mot kapellet.
Han planerade t.o.m. skifferstenarnas placering i detalj.
Tunnvalvet täcker kyrkorummet som öppnar sig mot tallskogen genom det höga sydfönstret. Bänkarna är placerade snett med blick mot utsikten.
En viktig del av kapellets atmosfär skapas av grönväxterna, relieferna och utsmyckningarna med naturmotiv i sten, metall och trä, de flesta ritade av Bryggman.
Också predikstolens intarsiaarbete med eken, livets träd, planerades av honom.
Istället för målningen på altarväggen som aldrig förverkligades pryds väggen av en vackert slingrande murgröna. I det enkla träkorset med bokstäverna INRI kan man på mässingsplattan läsa bibeltexten på finska: ”Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv”.
Det är sannerligen påskens budskap om uppståndelsen.