Regeringen satsar på jämlik grundläggande utbildning även i tuffa tider
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Eeva-Johanna Eloranta skriver i sin kolumn (ÅU 15.1.2026) om att regeringens politik ökar inlärningsskillnaderna mellan barn. Jag delar oron över de växande skillnaderna i skolan och därför vill jag lyfta upp de satsningar som regeringen gör på den grundläggande utbildningen trots det ekonomiska läget.
Regeringen har bland annat ökat antalet årsveckotimmar i grundskolan och genomfört en omfattande reform av stödet för lärande. Därtill ger möjligheten att förlänga den förberedande undervisningen till två år förbättrat stöd för elever med invandrarbakgrund. Parallellt pågår ett framtidsarbete för grundskolan, där både demografiska utmaningar och långsiktig kvalitet står i fokus.
Forskning visar på att samtidigt som inlärningsresultaten sjunker har det skett en inflation i vitsorden. Samma kunskapsnivå kan i dag ge olika betyg beroende på skola eller kommun. Det här vill regeringen komma åt med förslaget om kunskapsgarantin som nyligen varit på utlåtanderunda.
Syftet med kunskapsgarantin är att säkerställa att alla elever når en gemensam miniminivå i kunnandet när de går vidare från en årskurs till nästa. I nuläget kan tolkningen av bedömningskriterierna nämligen variera rätt så mycket mellan skolor. Genom tydligare och mer enhetliga bestämmelser för elevbedömningen kan vi stärka jämlikheten mellan eleverna.
Eloranta lyfter också de regionala skillnaderna. Finland står inför betydande demografiska utmaningar där glesbygden tappar barn i skolåldern och städerna blir allt mer heterogena med elever med olika språklig och kulturell bakgrund. Som en del av den grundläggande utbildningens framtidsarbete har två arbetsgrupper jobbat med just den här typen av frågor.
Den ena arbetsgruppen utreder hur vi kan möta de demografiska utmaningarna inom den grundläggande utbildningen. Samarbetet mellan kommunerna är avgörande för att hantera minskande årskullar, och för att stöda detta har undervisnings- och kulturministeriet utlyst ett projektunderstöd som kan sökas fram till april.
Den andra arbetsgruppen fokuserar bland annat på hur elever med invandrarbakgrund kan få bättre stöd samt förverkligandet av kunskapsgarantin. Båda arbetsgruppernas rapporter publiceras under våren. Dessa exempel visar att arbetet alltid pågår bakom kulisserna, ett arbete som inte alltid syns i den offentliga debatten.
Samtidigt behöver vi också blicka framåt. Hur ska den grundläggande utbildningen se ut framöver? Hur kan vi garantera kvalitativ utbildning för alla våra barn? Den frågan behandlas i ett visionsarbete som publiceras i februari. Eloranta sitter själv med i just den parlamentariska arbetsgruppen.
Jo, det ekonomiska läget gjort att Finland varit tvunget att anpassa men Eloranta får det att låta som att inget görs för utbildningen. Det stämmer inte. Mycket är på gång men det är satsningar vi ser konkreta resultat av först om några år.
Vad kan vi göra under tiden? Bidra till ett mer positivt narrativ om vad som verkligen görs.
Jag håller med om fortsatta satsningar på utbildningen är ett trumfkort för Finland. Det här arbetar vi för hela tiden – trots ekonomiska utmaningar.