Spårväg i Åbo – vem granskar egentligen beslutsunderlaget?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Åbo stadsfullmäktige har nyligen behandlat revisionsnämndens utvärdering av spårvägsprojektets planeringsprocess och de konsekvensbedömningar som gjorts.
Revisionsnämnden konstaterar att de antaganden som bedömningarna baserar sig på i hög grad styrt slutresultaten. Det gäller vilka delar av staden som påverkas, hur de påverkas och på vilket avstånd från spårvägen effekterna räknas. När avstånden varierar mellan 300 och 800 meter blir en jämförelse svår.
Samma problem gäller ekonomin. Antaganden om kapitalkostnader och räntor varierar kraftigt, vilket försvårar seriösa jämförelser av kostnader och lönsamhet. Med andra ord: det går att räkna fram det resultat man önskar, beroende på vilka antaganden man väljer.
Därtill lyfter revisionsnämnden fram en möjlig intressekonflikt. Projektbolaget Turun Raitiotie Oy:s fortsatta existens är i praktiken beroende av att projektet verkställs.
Samtidigt har bolagets ledning och styrelsemedlemmar deltagit i en styrgrupp med uppgift att låta utföra konsekvensbedömningarna. Här uppstår en uppenbar fråga: kan en aktör som har ett egenintresse i projektets fortsättning verkligen anses leda ett oberoende utvärderingsarbete?
Varför grundade staden ett särskilt bolag för att planera spårvägen? Och varför ger utredning efter utredning intrycket av att syftet snarare är att legitimera ett redan fattat beslut än att pröva alternativ?
Förespråkarna lyfter ofta fram spårvägens ”dragningskraft”. Men på vem? Är det verkligen rimligt att tro att unga människor väljer att stanna i Åbo på grund av räls i gatan, snarare än arbete, bostäder och stadens allmänna livskraft? Befolkningen växer redan – utan spårväg.
Samtidigt planeras stora nya bostadsområden längs den tänkta sträckningen. Det väcker frågan vad som kommer först: behovet av spårväg eller planeringen av områden som ska skapa detta behov. Att marken till stor del ägs av staden och kan generera intäkter gör inte bilden mindre komplex.
Hur påverkas stadens övriga stadsdelar och kollektivtrafik av ett spårvägsbygge?
Men revisionsnämnden har inte bedömt om beslutsfattarna faktiskt har fått ett tillräckligt heltäckande underlag. Vi seniorer saknar en bedömning av hur stadens övriga stadsdelar och kollektivtrafik påverkas av ett spårvägsbygge?
Vi seniorer kommer inte att bära kostnader ett bygge av spårväg medför. Det gör kommande generationer – våra barn och barnbarn. Just därför finns det skäl att ställa högre krav på eftertanke än på prestige. Ta inte större lån än du själv är beredd att bära.