Butikernas egna varumärken finns kvar för konsumenterna
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Under de senaste dagarna har diskussionen om regeringens förslag kring butikernas egna varumärken, så kallade private labels (PL) såsom Pirkka, Rainbow, Coop och X-tra, varit aktuell i både traditionella och sociala medier.
Debatten har ofta kretsat kring farhågor om stigande matpriser om regeringen går vidare med ändringar i livsmedelsmarknadslagen.
De föreslagna ändringarna innebär varken ett förbud mot billiga produkter eller någon form av prisreglering.
Oron för konsumenternas ekonomi är förståelig, men debatten behöver vila på fakta. De föreslagna ändringarna innebär varken ett förbud mot billiga produkter eller någon form av prisreglering.
Butikernas egna varumärken kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga för konsumenterna.
Syftet med lagförslaget är att skapa mer rättvisa och balanserade förutsättningar i livsmedelskedjan. Den finländska dagligvaruhandeln är i dag starkt koncentrerad, vilket ger handeln en mycket stark förhandlingsposition och påverkar hela kedjan.
Utredningar från Konkurrens- och konsumentverket visar att handelns prismarginaler har ökat under de senaste åren och att marginalerna för butikernas egna varumärken i genomsnitt är större än för andra produkter.
Detta visar behovet av att bredda perspektivet i debatten och även granska hur värdet fördelas inom livsmedelskedjan.
Lagändringen syftar till att:
– Motverka att handeln gynnar sina egna varumärken på ett sätt som snedvrider konkurrensen
– Stärka skyddet för producenter och mindre leverantörer mot oskäliga avtalsvillkor
– Ge livsmedelsmarknadsombudsmannen effektivare verktyg att ingripa vid missbruk av förhandlingsmakt
På längre sikt bidrar mer jämlika konkurrensförhållanden mellan butikernas egna märken och varumärkesprodukter till bredare sortiment, ökad innovation och fungerande konkurrens.
Detta stärker konsumentens valfrihet och kan bidra till att dämpa prisökningar snarare än att driva dem.
Lagändringen ska också ses ur ett försörjningsberedskaps- och matsäkerhetsperspektiv. En livskraftig inhemsk primärproduktion och livsmedelsindustri är en grundförutsättning för Finlands livsmedelsförsörjning.
Matsäkerheten kan inte byggas på import av billig mat, utan kräver att hela livsmedelskedjan fungerar och att producenterna har ekonomiska förutsättningar att fortsätta sin verksamhet.
Finland är därför inget undantag, utan agerar i linje med den europeiska utvecklingen.
Liknande diskussioner förs i dag i hela EU, där osunda handelsmetoder inom livsmedelskedjan väcker växande oro.
Finland är därför inget undantag, utan agerar i linje med den europeiska utvecklingen.
Ändringen av livsmedelsmarknadslagen riktar sig inte mot konsumenterna, utan mot strukturella obalanser i marknaden. En mer rättvis och fungerande livsmedelsmarknad gynnar i slutändan både producenter och konsumenter.