Bollar och kulor hänger i finlandssvenska julgranar
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I en spontan enkät på en finlandssvensk redaktion visade det sig att majoriteten säger julgransbollar, inte julgranskulor. Ändå står det oftast julgranskulor i medietexterna.
Ordval kring julpynt och traditioner förknippas ofta med släkten, hembygden och dialekten där. Om julbocken knackade på i barndomen, är det kanske fortfarande julbocken som kommer till barn och barnbarn, även om andra föredrar jultomten eller julgubben.
Julklappsgivarens ursprung, klädsel och utseende spelar mindre roll; de flesta håller fast vid sin egen benämning på figuren. Gott så.
När chokladbollar, dadelbollar och marmeladkulor dukas fram efter julmiddagen, uppstår frågan om vad som är bollar och vad som är kulor.
Glaskulorna som hänger i julgranen är just glaskulor, inte glasbollar. Men vad händer om man byter ut glas- mot julgrans-?
Svensk ordbok beskriver en kula som ett mindre föremål med sfärisk form, vanligen av metall eller något annat hårt material. Just den typ av kula som pryder julgranen heter ”pallo” på finska.
Kanske är det därför som många kallar kulorna för bollar? Om man är van att höra ”pallo” är steget inte långt till boll på svenska, eftersom det oftast är så som ”pallo” översätts.
Medan det i en del finländska hem hänger julgransbollar i granen, hänger det i delar av Sverige pumlor där.
Andra uppfattar däremot boll som något större eller mjukare som används till annat än att pryda granen med.
Medan det i en del finländska hem hänger julgransbollar i granen, hänger det i delar av Sverige pumlor där. Pumla är ett dialektalt ord med ett annat ursprung än kula och boll.
Till skillnad från julgransboll har pumla fått plats i ordböckerna, men först på 2010-talet.
Dialektordet började användas allt mer i skrivna texter och diskuterades livligt i svenska medier i början av 2000-talet. Trots det är det julgranskulan som räknas som det enda allmänsvenska alternativet.
Traditioner och andra finländska kulturella fenomen har gett upphov till många ord som är ovanliga eller okända i Sverige.
När det inte finns någon allmänsvensk motsvarighet till ett specifikt finlandssvenskt ord, är det självklart att även medietexter innehåller dessa finlandismer.
Traditioner och andra finländska kulturella fenomen har gett upphov till många ord som är ovanliga eller okända i Sverige. Däremot är traditionen att dekorera granen med julgranskulor inte finländsk och kräver därför inget särskilt finlandssvenskt ord.
De finlandssvenska medierna balanserar hela tiden mellan att vara dels begripliga för alla och dels relevanta för sin lokala publik.
Ambitionen är att alla svenskspråkiga läsare och lyssnare ska förstå allt, oberoende av varifrån de kommer. När det gäller julgransbollar leder det knappast till missförstånd – de flesta förstår vad som avses – men i medietexter rekommenderas ändå det allmänsvenska ordet julgranskulor.
Alla svenskspråkiga i Finland kallar dem trots allt inte bollar.