Bristen på arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt

Arbetskraftsinvandring står inte i motsats till inhemsk sysselsättning, utan är ett nödvändigt komplement.

Migrationsverkets färska statistik över invandring visar att den arbetskraftsrelaterade invandringen till Finland minskade i fjol. Den främsta orsaken är den svåra konjunkturen och det svaga ekonomiska läget. Företagen rekryterar mindre.

När man diskuterar arbetskraftsinvandring stöter man då och då på frågor som: Varför behöver vi arbetskraft från utlandet när det också finns många arbetslösa finländare?

Hur kan det samtidigt finnas både arbetskraftsbrist och arbetslöshet?

En förklaring är matchning, det vill säga hur väl utbudet och efterfrågan på arbetskraft motsvarar varandra.

Det handlar alltså om en situation där de arbetssökandes kompetens inte möter arbetsgivarnas kompetensbehov. Helheten är naturligtvis mer omfattande än så.

För närvarande finns det ett stort utbud av arbetskraft på arbetsmarknaden, både till följd av invandring och av åtgärder som regeringen har vidtagit.

Detta innebär att ett större antal människor än tidigare strävar efter att få arbete.

Därmed möjliggör ett större antal personer på arbetsmarknaden att både sysselsättningsgraden och arbetslöshetsgraden kan stiga samtidigt.

Detta är möjligt just i en situation där nya människor träder in på arbetsmarknaden: en del får snabbt arbete medan andra fortfarande söker jobb.

Därför är det naturligt att arbetslösheten först ökar när antalet personer på arbetsmarknaden växer.

Sysselsättningen följer tillväxten med viss eftersläpning. Just därför är det centralt att stärka förutsättningarna för tillväxt, och till detta arbete har regeringen förbundit sig.

Dessutom skapar en bättre tillgång till arbetskraft förutsättningar för snabbare tillväxt när ekonomin vänder uppåt. Det verkar nu äntligen ske.

Vi behöver tillväxt för att skapa fler arbetsplatser. Sysselsättningen följer tillväxten med viss eftersläpning. Just därför är det centralt att stärka förutsättningarna för tillväxt, och till detta arbete har regeringen förbundit sig.

Utvecklingen i ett land som Finland, som är starkt beroende av export, är tätt kopplad till hur ekonomin utvecklas i övriga världen.

Den internationella osäkerheten påverkar vår ekonomiska utveckling, och konjunkturen har inte varit på vår sida.

Därtill har Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkat Finland mer än våra jämförelseländer.

Geografin och andra yttre faktorer kan vi inte direkt påverka, men vi kan stärka vår egen konkurrenskraft, produktivitet och tillväxtförutsättningar i Finland.

Vi behöver mer arbetskraftsinvandring, eftersom bristen på arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt.

Det är ett faktum att vår befolkning åldras och att antalet finländare i arbetsför ålder minskar.

Om vi vill upprätthålla dagens nivå på välfärd och service behövs mer arbetskraft.

Finland är inte ensamt i denna situation, utan en åldrande befolkning berör nästan alla EU-länder.

Detta innebär att konkurrensen om utländska experter bara kommer att öka.

Arbetskraftsinvandring står alltså inte i motsats till inhemsk sysselsättning, utan är ett nödvändigt komplement.

Därför bör diskussionen inte föras genom motsättningar, utan genom att betrakta helheten.

Vi behöver både åtgärder som förbättrar den inhemska arbetskraftens kompetens och sysselsättning samt internationell rekrytering.

Det är viktigt att lyckas med båda, om vi vill upprätthålla välfärdssamhällets tjänster även under de kommande årtiondena.

Här kan du läsa fler kolumner av Saara-Sofia Sirén.