Fetma, erektionsstörningar och håravfall – lättare än någonsin att få vård
ANNONS
Vården av fetma fördröjdes i flera år och var tillgänglig för få. Män teg om erektionsproblem och håravfall. Telemedicinen undanröjde hindren: man får vård snabbare, förmånligare och utan skam.
Ännu för tio år sedan innebar ett läkarbesök att man måste ringa tidsbokningen och vänta i veckor. Numera börjar vårdstigen för många finländare i telefonen: symtomen beskrivs i en chatt, en bild bifogas och vid behov öppnas en videoanslutning. Remiss till laboratorium, läkarens vårdanvisningar, recept för att påbörja behandlingen och vid behov även ett sjukintyg – allt samma dag.
Den största förändringen är hur snabbt vården kan inledas. Men det finns två andra hinder som inte har med snabbhet att göra, och som telemedicinen har påverkat lika starkt: pris och skam. Till exempel var fetmavård länge ett privilegium för dem som hade råd med mottagningsbesök och laboratorieprov på stora privatkliniker. När det gällde erektionsproblem eller håravfall sökte män å sin sida ofta ingen hjälp alls – det kändes för genant att sitta mittemot en främmande människa och tala högt om saken, även om denna var läkare.
Lindriga åkommor och långsjukdomar: här börjar distansmottagningen
MediLux överläkare Sami Jarulainen berättar att merparten av kontakterna till nätkliniken gäller samma åkommor som man tidigare köade för på hälsocentralen: lindriga förkylningar, utslag och insektsbett, ögoninflammation, urinvägsinfektion, försämrad allergi, förnyelse av ett bekant recept eller några dagars sjukledighet.
– I dessa fall ger en fysisk mottagning sällan någon tilläggsinformation. Symtombeskrivningen, en bild och de tidigare uppgifterna som finns i Kanta berättar allt som behövs. Det enda som tillkommer är väntetid och tiden det tar att resa, förklarar Jarulainen.
Fetma, erektionsproblem och håravfall – besvär man skäms för att ens söka vård för
Fetma är ingen sällsynthet i Finland, utan vardag för var fjärde vuxen. Enligt THL:s undersökning Terve Suomi överskrider cirka 1,2 miljoner vuxna fetmagränsen med ett BMI över 30: fetma förekommer hos 30 procent av kvinnorna och 27 procent av männen, och bland 40–64-åringar hos var tredje. Andelen växer: enligt THL:s Sotkanet-statistik hade redan 24,5 procent av de vuxna ett BMI på minst 30 år 2024, medan andelen år 2020 var 22,5 procent. Priset för samhället räknas i miljarder: enligt den finländska FinWeight-undersökningen orsakar obehandlad fetma årliga tilläggskostnader på över 2,5 miljarder euro, varav 1,1 miljarder är utgifter för hälso- och sjukvård samt läkemedel, och 1,4 miljarder huvudsakligen består av långa sjukfrånvaron och sjukpensioner. Social- och hälsovårdsministeriet har uppskattat att de totala kostnaderna för fetma uppgår till cirka fem miljarder euro per år.
Trots detta är fetma just den sjukdom man går till läkaren med allra sist. Den internationella ACTION-IO-undersökningen, i vilken 14 502 personer med fetma och 2 785 yrkespersoner inom hälso- och sjukvården från 11 länder deltog, visade att det från början av viktkampen till den första diskussionen med en läkare går i genomsnitt sex år, med en median på tre år. Även om 68 procent ansåg fetma vara en sjukdom, ansåg 81 procent att viktminskningen uteslutande var deras eget ansvar.
Orsaken är skam – och dess källa är ofta just läkarmottagningen. I en enkät gjord i sex västländer, som besvarades av 13 996 deltagare i ett viktkontrollprogram, hade 56–61 procent upplevt viktrelaterad stigmatisering, och av dem berättade cirka två tredjedelar att de hade upplevt det från läkarens sida. Ju högre kroppsmasseindex man har, desto oftare skjuter man upp den vård man behöver och byter läkare efter en dålig mottagningsupplevelse. Sambandet mellan fetma och den psykiska hälsan verkar i båda riktningarna: en metaanalys av 15 uppföljningsstudier och 58 745 deltagare visade att fetma ökar sannolikheten att utveckla depression med 55 procent.
– Ofta kommer människor till oss efter att ha provat allt: dieter, gym, kosttillskott. De är trötta på att anklaga sig själva. Vissa säger rakt ut att de inte skulle ha gått till en fysisk mottagning överhuvudtaget – och de vill inte ens förklara varför, säger Jarulainen.
Ett annat problem är vårdens pris. Enligt Finanssiala har 21 procent av finländarna en frivillig sjukkostnadsförsäkring, och antalet personligt försäkrade vuxna uppgår till cirka 860 000. För övriga bekostas en privatmottagning i praktiken ur egen ficka. När en patient vänder sig till en nätklinik är prisskillnaden inte bara tiotals procent, utan flerfaldig. Trots detta är vårdens kvalitet inte sämre än vid en fysisk mottagning.
Fetmavård via distansmottagning är inget finländskt experiment, utan en etablerad internationell praxis som har testats i referentgranskade studier.
Moravcovás och hennes kollegors randomiserade studie visade att ett digitalt program genomfört med chattstöd av en näringsterapeut var lika effektivt för viktminskning som fysiska besök. I Alolayans och kollegors jämförelse skilde sig inte viktminskningen mellan distans- och närgruppen åt, men distansgruppen deltog i vägledningsbesöken betydligt oftare. Den hittills mest omfattande uppföljningen av patienter som inledde sin vård helt via en distanstjänst, samt en tvåårig uppföljning av en distansklinik, visade att medicinsk fetmabehandling som genomförs på distans under läkares övervakning ger resultat i klass med kliniska studier för de patienter som fortsätter behandlingen. Med andra ord är det inte kommunikationsformen som avgör resultatet, utan uppföljningens kvalitet.
– Distansmottagning innebär inte att det är mindre medicin. Patienten identifierar sig med bankkoder, och med patientens samtycke kan läkaren se diagnoser, medicineringar och tidigare laboratorieresultat i Kanta, samt sammanställa en strukturerad anamnes. Vid varje mottagning får patienten en remiss till ett laboratorium, och erbjuds även en expertbedömning av kost och motion. Om informationen inte räcker till, flyttar läkaren diskussionen till video, begär tilläggsundersökningar eller rekommenderar en fysisk mottagning. Om livsstilsförändringar, kostkontroll och motion inte räcker, ordinerar läkaren en modern läkemedelsbehandling, och patienten övergår till ett program med obligatoriska kontroller, utan vilka vården inte kan fortsättas, berättar Jarulainen.
I distansvården finns det också något som den fysiska mottagningen saknar: en tätare kontakt med patienten. Om det under behandlingens gång uppstår någon fråga eller något problem – en biverkning, ett konstigt symtom, en osäkerhet kring att fortsätta behandlingen – skriver patienten till läkaren i chatten och får hjälp direkt, utan att behöva vänta till nästa mottagning.
De kontakter som hör till uppföljningen av vården är kostnadsfria för patienten: när kontakten är medicinskt motiverad får kliniken FPA:s sedvanliga ersättning på 8 euro direkt, och patienten betalar ingenting.
Sinnets balans: en del av svaret finns i kroppen
År 2023 använde över 600 000 finländare – ungefär var tionde – antidepressiva läkemedel enligt FPA. Bland unga vuxna nästan fördubblades användningen under åren 2014–2024: år 2024 köpte nästan 18 procent av 18–29-åriga kvinnor och 8 procent av männen i samma ålder antidepressiva läkemedel, och ökningen i Finland var betydligt snabbare än i Sverige, Norge och Danmark.
En del av denna börda sitter inte i huvudet utan i kroppen – och i tystnaden kring det. Fetma ökar risken för depression med 55 procent. Hälften av de män som lider av erektionsstörningar berättar att kvaliteten på deras sexliv har försämrats, och en tredjedel har inte sökt hjälp alls. Enligt en internationell metaanalys är håravfall kopplat till rädsla för sociala situationer, depressionssymtom och försämrad självkänsla. Dessa är tre sjukdomar som lämnas obehandlade i åratal – inte för att vård inte finns, utan för att man skäms för att komma fram och för att vården är dyr.
– Vi ser varje dag hur en människa förändras när ett problem man undvikit i åratal får ett namn, en plan och en läkare som man när som helst kan skriva till. Ibland är det lika viktigt som själva behandlingen, summerar Jarulainen.