Formbar hjärna – formbar framtid

Då mina barn var små och skulle till dagis brukade jag pussa deras fötter före vi satte på strumporna så att de skulle få gå på mammas kärlek hela dagen. Som ett slags superkraft för att kunna möta allt.

Kanske är det så att oberoende av ålder och livsskede så är känslan av att få gå med kärlek en superkraft vi kan försöka ge till någon annan. En superkraft som förstärker våra möjligheter till psykisk hälsa och resiliens; psykisk motståndskraft.

Psykisk hälsa syns i välbefinnande och i funktionsförmågan i vardagen och handlar konkret om att kunna balansera positiva och negativa känslor, att få känna mening med livet, att uppleva trygghet och goda relationer och att ha en möjlighet till att få lära sig och utvecklas.

Hjärnhälsa och psykisk hälsa är starkt kopplade till varandra och samma faktorer främjar dem båda.

”Life happens, coffee helps” står det på en tavla i kafferummet på jobbet. Kaffepausen gör gott till vår hjärna; kanske inte bara kaffet i sig, utan den välförtjänta lilla pausen och känslan av tillhörighet.

De små förtroliga samtalen, delad vardagsoro som blir lättare att bära och skratt som för oss närmare.

I dag alarmerar rapporter om psykisk ohälsa som mycket utbrett i samhället, speciellt bland barn, unga och familjer; dem som vårt team möter på vårt jobb och som våra hjärtan brinner för.

När den unga har vuxna som är tillgängliga och kan stödja blir världen med större sannolikhet en plats som den unga kan förstå och finna mening i.

Därför är det så betydelsefullt när man får ta del av undersökningar som rapporterar också försiktiga positiva tecken på att den negativa trenden eventuellt har avstannat något (Magma, 2024) och att fler ungdomar i dag uppger att de kan vända sig till sina vårdnadshavare om det behövs (Hälsa i skolan, THL, 2025).

När den unga har vuxna som är tillgängliga och kan stödja blir världen med större sannolikhet en plats som den unga kan förstå och finna mening i.

Naturligtvis är det inte så lätt, att kärlek är det enda vi behöver, trots att det kan stärka oss. Flera skyddsfaktorer har betydelse för den psykiska hälsan; grundtrygghet i form av ett hem, mat, sömn, förutsebarhet, våra fysiska och kognitiva förutsättningar men också bara tur och omständigheter.

Lyckoforskning för även fram betydelsen av vår formbara hjärna och förmågan till ett öppet mindset. Jämfört med många djurarter är människan länge beroende av andra för sin överlevnad.

Samtidigt möjliggör den ”ofärdiga” hjärnan då vi föds att vi är anpassningsbara till olika miljöer. Vår plastiska hjärna förändras konstant via de nya kopplingar som våra hjärnceller bildar genom upplevelser och erfarenheter. De nätverk i hjärnan som används förstärks och de vi inte använder försvagas.

Vi föds med andra ord med goda förutsättningar till resiliens och en direkt chans att påverka hur våra hjärnor formas. Det här är speciellt viktigt när det gäller barn och unga.

Den psykiska hälsan är inte statisk, den är föränderlig. Vår uppgift som vuxna är att lyfta kraften i våra barn och unga.

Det påminner oss vuxna om det förtroende vi fått och vårt ansvar som medformare av våra ungas hjärnor.

Kunskap om vår formbara hjärna kan uppmuntra unga att påverka deras utveckling och framtid, förstärka deras egen uppfattning om sig själva som aktiva problemlösare och därmed den riktning framtiden tar.

Det vi gör har verkligen betydelse; att en vuxen finns till för en ung person påverkar den ungas mående, motion hjälper vår hjärna att vara stark, sömn främjar inlärning och vi kan verkligen påverka vilka tanke- och beteendemönster som förstärks i vår hjärna.

Den psykiska hälsan är inte statisk, den är föränderlig. Vår uppgift som vuxna är att lyfta kraften i våra barn och unga.

Allt som känns tungt är inte psykisk ohälsa – det är livet, men den unga behöver få lita på att livet bär och få tro på att då livet känns tungt så behöver det inte betyda att det kommer att kännas så också i morgon.