När svenskan blir hemmaspråk i ett finskt landskap

Barnen har en otrolig förmåga att lära sig språkens nyanser – de kan kommunicera på flera språk, även om de ännu inte alltid skiljer dem åt.

Från daghemmets gård hörs skratt och rop.

Barnen är ute och leker. Ett av barnen ropar: ”Katso kun jag hoppar, kun olen tosi glad!”

Ett annat barn springer bredvid och försöker följa med i leken. ”Minä hypin högre, för det är pirrigt i jaloissa!” – ”Tule med oss leikkimään!” hojtar barnet till ett annat som står och tittar på.

Barnet ler och börjar också springa.

Svenska dagen firas om några dagar, den 6 november, och den här kolumnen vill uppmärksamma vikten av att barn får stöd i sin språkutveckling – särskilt i miljöer där flera språk möts.

I det fiktiva exemplet ovan leker barnen ute på ett daghem i en svensk språkö.

Barn uttrycker sig genom att prata, röra på sig, visa känslor och leka.

Många av barnen har ett hem där åtminstone den ena föräldern är finskspråkig.

Barnen har en otrolig förmåga att lära sig språkens nyanser – de kan kommunicera på flera språk, även om de ännu inte alltid skiljer dem åt.

Ibland blandar de språk, ibland svarar de på ett annat språk än det personalen använder.

Barn inkluderar andra i leken, som i exemplet, men de kan också utesluta.

Därför är det viktigt att personalen på daghem stödjer alla barn i att kommunicera och vara en del av gemenskapen.

Många barn lever i rika språkliga miljöer både hemma och på daghemmet.

Inom småbarnspedagogiken blir det allt vanligare att barnen kommunicerar med varandra på ett annat språk än undervisningsspråket.

I Finland finns orter där den svenskspråkiga befolkningen är i minoritet – så kallade språköar.

Där bildar svenskspråkiga en gemenskap i en i övrigt finskspråkig miljö.

Tammerfors, Kotka, Uleåborg och Björneborg är exempel på sådana orter, men det finns uppskattningsvis ett tiotal språköar i Finland, bland annat S:t Karins och Salo.

I dessa kommuner kan daghemmet och skolan vara de enda platser där barn får använda och utveckla sitt svenska språk.

De ger också möjlighet att möta den svenskspråkiga kulturen och traditioner.

Personalen har en viktig roll som språkliga förebilder och i att stärka barnens språkliga identitet.

För att personalen ska kunna fortsätta utveckla och fördjupa det svenska språket i vardagen med barnen är det viktigt att de har tillgång till relevant material och stöd.

Barn på daghemmet njuter av lekfullt material där de till exempel spelar, sjunger, rör på sig och gläds tillsammans – på svenska.

Med rätt stöd och resurser kan daghemmen i språköar bli starka språkliga miljöer där barnens svenska utvecklas naturligt och lekfullt – ett viktigt steg mot ett mer jämlikt och flerspråkigt Finland.

Yrkeshögskolan Novia har i augusti 2025 inlett ett projekt med målet att skapa nytt lekfullt material som stärker barns språkliga identitet.

Materialet utvecklas tillsammans med daghem i språköarna Svenska Barndaghemmet i Tammerfors, Svenska Barnträdgården i Uleåborg och BSS Daghemmet i Björneborg.

Barn, personal och studerande vid institutionen för hälsa och välfärd vid Novia testar och vidareutvecklar materialet.

Projektet finansieras av Svenska kulturfonden 2025–2027.

Med rätt stöd och resurser kan daghemmen i språköar bli starka språkliga miljöer där barnens svenska utvecklas naturligt och lekfullt – ett viktigt steg mot ett mer jämlikt och flerspråkigt Finland.

Glad svenska dagen!