Överanvänt ”ändå” urholkar finlandssvenskan
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Finlandssvensk tidningsprosa överanvänder ändå där finnen skriver det betydligt betydelsesvagare kuitenkin. En farsot som utarmar svenskan.
Säg att du är språkpolis och din omgivning reser ragg. Jag sticker trots det ut hakan.
Notera då att nio av tio finlandssvenska journalister skulle skriva ”Jag sticker ändå ut hakan.”
Se det som följer som en förhoppning att man inte behöver låsa sig vid – låsningar.
Det är nämligen ett faktum att finlandssvenska journalister nästan utan undantag överanvänder ordet ändå där finnen skriver kuitenkin.
Jag började notera detta för 20–25 år sedan med start i de svenska radionyheterna på Yle.
Min tes är att någon chef ansåg att dock klingar ålderdomligt.
Alltså gick man in för det jämförelsevis betydelsestarka ändå – som ju trots allt står för just det: trots allt.
Det fanns tider då nyhetsuppläsaren kunde få fram den rätta betydelsen via betoningar.
Men dagens nyhetstexter skrivs primärt för webben.
Ändå dominerar därför så totalt finländsk tidningsprosa att jag varje morgon tvingas lägga ifrån mig tidningen i väntan på att blodtrycket ska normaliseras.
Två exempel ur minnet. Svenska FNB översatte en gång en STT-notis om en man som åkte ut med båt i skärgården utanför Vasa.
FNB skrev: ”Motorn gick ändå sönder.”
Jag mejlade omgående till Jan Snellman som var chef på FNB. Jag lät hälsa att den person som skrivit texten borde få sparken. Snellman svarade att han ska ta upp frågan med en mer diplomatisk ton. (En välformulerad näpst i retur.)
Problemet är kanske inte att ändå överanvänds. Dilemmat är att det utesluter gångbara alternativ.
För några år sedan hörde jag nyhetsuppläsaren i radionyheterna berätta att regeringen hade kommit med ett förslag. Nästa mening löd: ”Oppositionen har ändå en annan åsikt.”
Problemet är kanske inte att ändå överanvänds. Dilemmat är att det utesluter gångbara alternativ.
Det är dags för fler exempel.
Ta vilken finlandssvensk dagstidning som helst. Börja läsa en slumpmässigt vald artikel. Efter några sekunder kommer första ändå emot.
Först ut en dubbel:
”Dagarna gick åt till kurser. De ordnades på olika adresser runt om i staden. Det gällde att vara snabb för avstånden var ändå ganska långa. Som studerande snålade man ändå gärna med biljetter till kollektivtrafiken.”
Lyft ut de två ändå. Texten blir bättre. Det gäller i de flesta fall. Kuitenkin är mycket betydelsesvagare än ändå.
Nästa exempel:
”Bron beräknas kosta cirka 7,4 miljoner euro. Transport- och kommunikationsverket har ändå beviljat satsningen ett stöd på drygt 3,2 miljoner euro.”
Ett litet men före Traficom hade gjort meningen svensk.
Ytterligare ett exempel:
”Typsnittet i programmet är ännu på norska och det står Politi på monitorn. Snart uppdateras ändå systemet så att det står Viking Line.”
Ytterligare ett fall av onödig användning av ordet:
”Enligt polisens svar till JO använde poliserna inga andra maktmedel än att skuffa och trycka ned demonstranterna. Amnestys observatörer gjorde ändå andra iakttagelser.”
Orkar ni med ett sista exempel?
”Latinamerikanska män lät de rasistiska orden om puertoricanska och mexikanska våldtäktsmän framförda i presidentvalskampanjen rinna av dem som om inget hänt. En majoritet av dem lade ändå sin röst på Donald Trump.”
Ett fenomen för sig är när uttrycksformen ”trots” kombineras med ändå, som i detta exempel:
”Trots att Republikanernas minoritetsledare Mitch McConnell avskyr Trump har han ändå ställt sig bakom den tidigare presidenten.”
Betydelsen ändå är ju redan inbakat i trots-konstruktionen.
Exempel på detta finner vi dagligen.
Men varför dessa uttröttande exempel?
De illustrerar var vi hamnar när inflytandet från finskan urholkar finlandssvenskan.
Jag läser dagligen DN – texter som är helt renons på fenomen som dessa.
Det finns få glädjande undantag. Alltid pålitliga Anna-Lena Laurén skrev nyligen om hur Ursula von der Leyen sagt att EU minsann kan skjuta ner ryska jaktplan som kränker EU:s luftrum.
I en parentes lade hon till:
”(EU-kommissionen har dock inget luftvärn och ...)”.
Ett dock som värmer.
Väl inne på språkliga onödigheter – man är dock impregnerad av Hjalmar Söderbergs strama men fullödiga språk – måste jag ännu påtala ett frekvent missbruk av ordet också i finlandssvensk tidningsprosa.
Det är legio att man i uttryck med ordet samma lägger till ett överflödigt också:
”Samma sak gäller också ...”
En variant:
”Andra som också hyr källarlokalen Gillesgården är ...”
Tyvärr gör också etablerade författare detta misstag. Däremot är jag inte längre förvånad över att förlagen inte upptäcker det.
Väl inne på överloppsord i finlandssvenskan ber jag dig notera hur frekvent uttrycket i stället är i tidningsprosan.
Är då denna text språkpolisiär?
Snarare en reaktion på tankeslapphet och på en slentrianmässig tro att finskan måste översättas i där vi borde skriva svenska. De orden finns.
Än en gång: Inget av missbruken jag har påtalat förkommer i (riks)svensk text.
Jag hör den irriterade frågan: Gör du aldrig några språkfel?
Självklart.
Men jag lovade mig i ett tidigt skede att försöka låta bli att upprepa mina misstag.
Försöka duger.
Här kan du läsa fler kolumner av Torbjörn Kevin.