Välmående och beslutsmakt – nyckeln till mindre sjukfrånvaro i vården
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Helsingin Sanomat rapporterade den 19 oktober under rubriken ”Hoitajia irtisanotaan pian ympäri Suomea” att välfärdsområdena planerar omfattande personalnedskärningar på grund av hårda sparkrav.
Flera områden överväger att minska hundratals tjänster, särskilt bland vårdpersonal och administrativa funktioner.
Statens finansiering räcker inte till, utgifterna ökar och målen för sparkraven uppgår till tiotals miljoner euro.
Det är uppenbart att tillgången till tjänster kommer att försämras, särskilt i mindre kommuner.
Välfärdsområdena befinner sig i en svår situation: personalkostnaderna utgör över hälften av alla utgifter – till exempel 51,4 procent i Varhas budget för 2025 – men personalminskningar hotar lagstadgade vård- och omsorgstjänster.
Aktuell forskning visar tydligt att personalens välmående och inflytande över det egna arbetet har en avgörande effekt på sjukfrånvaron.
För mycket nedskärningar äventyrar servicen, medan fortsatt underskott strider mot lagen. De flesta områden verkar välja det senare.
Men det finns en tredje väg.
Aktuell forskning visar tydligt att personalens välmående och inflytande över det egna arbetet har en avgörande effekt på sjukfrånvaron.
När arbetsbelastningen är hög och besluten fattas långt ifrån vardagen, ökar frånvaron.
När personalen däremot får större autonomi och delaktighet, minskar den.
Både nordisk och internationell forskning visar att även små förbättringar kan ge stora resultat.
Gott ledarskap, planerade arbetstider och tillräcklig återhämtning stärker arbetsförmågan och minskar sjukfrånvaron.
De bästa resultaten nås när besluten flyttas närmare verksamheten och personalen får delta aktivt i utvecklingen.
Satsningar på välmående och arbetsautonomi kan ge betydande ekonomiska vinster – utan uppsägningar och försämrade tjänster.
Enligt Varhas personalrapport var sjukfrånvaron 4,99 procent år 2024.
En minskning med 5 procent – till 4,74 procent – skulle ge cirka 4,2 miljoner euro i årliga inbesparingar.
En minskning med 10 procent, till 4,49 procent, motsvarar cirka 8,4 miljoner euro.
Även om dessa siffror är enbart riktgivande, visar de tydligt att satsningar på välmående och arbetsautonomi kan ge betydande ekonomiska vinster – utan uppsägningar och försämrade tjänster.
Att minska sjukfrånvaron är inte bara personalpolitik – det är god ekonomisk politik.
Investeringar i välmående betalar sig tillbaka förvånansvärt snabbt – på månader, inte år.