Glädjenyheter för Svenskfinlands egna universitet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Åbo Akademi har ett uppdrag som övriga universitet i Finland inte har: att ansvara för universitetsutbildningen på svenska i Finland. Det innebär att Åbo Akademi ska erbjuda utbildning på svenska i princip alla centrala ämnesområden.
Det här är ett centralt uppdrag, en viktig del av den finländska universitetsutbildningen och en grundbult för det svenska i Finland. Utan svenskspråkiga studieinriktningar saknar vi också svenskspråkiga experter inom dessa områden.
Specialuppdraget har emellertid inte fått särskild finansiering, en allvarlig brist i systemet. De senaste åren har varit allt mer utmanande, eftersom studieinriktningar måste upprätthållas även när antalet sökande är lågt. Problemet har väntat på en lösning.
Och nu har vi fått en sådan.
Förra veckan förhandlade regeringen om planen för de offentliga finanserna för åren 2027–2030, den så kallade ramrian. I samband med förhandlingarna drev Svenska folkpartiet på att Åbo Akademi skulle få ett anslag för specialuppdraget – och till sist lyckades vi säkra ett permanent tillägg på tre miljoner euro per år.
Det här är en stor vinst för hela Svenskfinland.
Ramrian innebar också många tuffa förhandlingar och svåra beslut. På det stora hela handlade det om att genomföra tidigare beslutade nedskärningar. Att regeringen redan har omfattande anpassningsbeslut bakom sig gjorde inte saken lättare. Finlands ekonomi påverkas dessutom av det turbulenta säkerhetspolitiska läget och tillväxten har inte kommit igång som väntat. Arbetslösheten är hög och räntekostnaderna för statens lån överstiger 3 miljarder euro per år, och stiger hela tiden. Det kräver åtgärder.
Därför fattade vi också flera beslut för att förbättra förutsättningarna för jobb och tillväxt.
Oron för ungdomsarbetslösheten är stor. För att främja anställning av unga under 29 år utvidgas sysselsättningssedeln med 20 miljoner euro. Dessutom görs en specialsatsning på pilotprojekt för att hjälpa unga att få jobb. För att tackla långtidsarbetslösheten införs en kunskapssedel för personer som varit arbetslösa över 12 månader, med syfte att möjliggöra fortbildning som stöder yrkesutveckling eller företagande. Stödet till arbetslösa kommer också att intensifieras.
Hushållsavdraget höjs till 2100 euro för att stärka köpkraften och främja småföretagares sysselsättning – en åtgärd som SFP länge drivit. Motions- och kulturförmånens värde höjs till 540 euro, vilket också stöder köpkraft och sysselsättning.
Situationen inom social- och hälsovården kräver också åtgärder. SFP drev på att styra 25 miljoner euro till välfärdsområdena för att kompensera en del av de kommande anpassningarna. Utöver det tillförs 40 miljoner euro för utvecklingsprojekt, till exempel kring egenläkarmodellen, närståendevård och service för barn och unga. Ett donationsavdrag i beskattningen för gåvor till organisationer inom social- och hälsovården blir nu också verklighet, något som SFP drivit länge.
Jag är också glad över satsningarna på barn och unga. Tillsammans med Sandra Bergqvist har vi arbetat för att helhetsskoldagen ska införas i Finland, och nu genomför regeringen ett regionalt försök. Syftet är bland annat att bättre samordna hobbyverksamhet med skolskjutsar. Dessutom stärks företagsamhetsfostran på alla stadier och en lättare företagsmodell för 15–25-åringar ska utredas.
Trots de många svåra besluten inger åtgärderna framtidstro. När det globala ekonomiska läget vänder är jag övertygad om att effekterna blir synliga. Samtidigt handlar det om att hitta lösningar som för oss framåt – som satsningen på Åbo Akademi.