Så här kan du må bättre
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
En morgonkram, en tankad bil i garaget, en värmande kaffekopp från en kollega. Små handlingar som kan göra en stor skillnad för den som får ta emot dem.
Omsorg och empati i vardagen är ändå inte en självklarhet idag. Nyhetsflöden präglas snarare av oro, hård konkurrens, nedlåtande kommentarer och ett samhällsklimat där många upplever att de får kämpa.
De små vardagliga uttrycken för empati och omsorg blir kanske därför så betydelsefulla.
Hur skulle ett samhälle se ut där empati värderades lika högt som prestation? Vad skulle hända om vi oftare valde att se människors goda försök framför deras misslyckanden? Om vi såg den ungas potential att lära i stället för problembeteendet eller om vi uppmärksammade det goda våra politiker åstadkommer, utan att för den skull bortse från deras misstag? Skulle vi då få ett mer tillitsfullt, hoppfullt och empatiskt samhälle?
Jag läser Liisa Keltikangas-Järvinens bok ” Itsekkyyden aika – miten yltiöyksilöllinen kulttuurimme sai meidät voimaan pahoin” och reflekterar över budskapet i boken som kort kanske kunde sammanfattas med att när vi börjar övervärdera individen, självförverkligandet och den egna lyckan på bekostnad av gemenskap, ansvar och hänsyn till andra, mår både individer och samhället sämre.
Keltikangas-Järvinen förmedlar en bild av hur kulturen vi lever i färgar vårt sätt att tänka på oss själva och även hur vi relaterar till andra. Samtidigt förmedlar den budskapet om att vi har möjlighet att påverka hur kulturen vi lever i är och uttrycks och att det är hög tid för oss att ta det gemensamma ansvaret på allvar och medvetet fundera på vilka signaler vi sänder till både oss själva och till andra, inte minst till de barn och unga som ska växa och lära i dagens värld.
Kan empati och goda handlingar göra oss både lyckligare och starkare som samhälle? Om vi får tro forskare så är det just så. Människan blir inte lyckligare av att ensam stå i centrum, utan genom att höra samman och ha betydelse för andra.
Thomas Curran, som är framstående forskare i socialpsykologi, för fram att de unga idag färgas av en kultur och ett tankemönster där det aldrig är tillräckligt; det finns alltid något som kunde vara bättre, något mer vi borde ha eller något som kunde ge oss ännu mera status och uppmärksamhet.
Hur det här påverkar våra tanke- och beteendemönster ser man, menar han, i stora krav på perfektionism som i sin tur resulterar i en växande psykisk ohälsa. Curran uppmanar oss att i stället för att ständigt jaga efter nästa sak helt enkelt ”omfamna kraften i lagom bra”.
För hur kan vi någonsin vara lyckliga om vi aldrig har, gör eller är tillräckligt?
En tredje författare som också lyfter fram empatins betydelse för inte bara det egna måendet utan för hela samhällets klimat är Stefan Einhorn som beskriver flera fördelar med att vara snäll i sin bok ” Konsten av att vara snäll”.
Sammanfattningsvis beskriver han kort att vi mår bra av att göra gott och att andra mår bra av att vi gör gott – det vill säga indirekt skapar vi bättre förutsättningar både för oss själva och för andra genom att vi gör gott för varandra. Psykisk hälsa skapas inte enbart inom individen utan i relation till andra människor.
Kan empati och goda handlingar göra oss både lyckligare och starkare som samhälle? Om vi får tro forskare så är det just så. Människan blir inte lyckligare av att ensam stå i centrum, utan genom att höra samman och ha betydelse för andra. Empati är inte bara något "fint" eller moraliskt önskvärt. Den fyller en viktig psykologisk funktion för människors välbefinnande.
Människan mår bäst när hon är en del av något större än sig själv, medan överdrivet fokus på jaget riskerar att försämra den psykiska hälsan. Relationer, empati och omtanke om andra stärker välbefinnandet för alla. Ett empatiskt perspektiv flyttar därför fokus från "Vad får jag ut av detta?" till "Hur kan vi tillsammans skapa ett samhälle där fler människor får möjlighet att må bra, känna sig sedda och bidra?”
Empatin finns i vardagliga handlingar och är inte svår att visa, men kräver lite av vår tid och vår uppmärksamhet. Det handlar om att se en annan människas behov och medvetet välja att göra hennes dag lite lättare. Empati och omsorg kan finnas i en kram, i en tankad bil eller i en kopp kaffe, men i de empatiska handlingarna uppstår faktiskt något mer än enskilda goda gärningar. De goda handlingarna tenderar att inspirera andra att också visa empati och när de goda handlingarna sprider sig så är vi alla vinnare.