Pisaresultaten – när inser alla andra det vi sett länge?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
De senaste Pisaresultaten talar sitt tydliga språk. Femtonåringarna i hela Norden och i de flesta västländer fick än en gång sämre resultat i läsförståelse. För finländska elever var det det sämsta resultatet någonsin.
Ett samhälle med undermålig läskunnighet är ett svagare och mer sårbart samhälle.
För modersmålslärarna i Finland kommer tappet inte som någon överraskning. Också upprepade rapporter från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har visat på försvagade resultat, framför allt i matematik. Men bottennoteringen kommer ändå som en sorg. Ett samhälle med undermålig läskunnighet är ett svagare och mer sårbart samhälle.
Modersmålslärarna varken kan eller ska ensamma bära ansvar för att rädda Finlands sjunkande lässkepp. Modersmålslärarna behöver bärhjälp i form av en skola där samtliga lärare undervisar språkstärkande och aktivt visar på den läskompetens som behövs i läroämnet och situationen. Pappersböcker, serietidningar och dagstidningar bör ha en självskriven, konkret och central plats i skolan.
I en språkstärkande skola ges läsningen både tid och utrymme, även på bekostnad av annat innehåll. Barn och unga är värda en skola där vuxna i handling visar att läsningen ofta är lösningen.
Lika lite som modersmålslärarna ensamma kan bära ansvaret för läsningen – och skrivandet för den delen – kan skolan ensam bära ansvaret för ett barns läsutveckling och läslust. Den nationella läskunnighetsstrategin 2030 (Utbildningsstyrelsen, 2021) visar på ett samhälle som på alla plan verkar för att barn och unga får den nödvändiga lästräningen. Därtill behövs ekonomiska förutsättningar och långsiktiga politiska beslut i en nation som värnar om alla medborgares läskunnighet.
Högläsning utrustar små människor med verktyg för livet.
Alla vet att föräldrar är de viktigaste läsande förebilderna. Låt det synas genom att läsa papperstidningar och pappersböcker. Vuxnas läsning på skärm kan för barn se ut som scrollande på Tiktok eller Tinder. Biblioteksbesök stärker familjegemenskapen. Högläsning utrustar små människor med verktyg för livet.
Ett barn behöver kontinuerligt läsande och många timmar av nötande för att knäcka läskoden och komma vidare till djupläsning. Bokslukarna blir allt färre, samtidigt som målsättningen med den nationella läskunnighetsstrategin är en läsande livsstil. För alla invånare och genom hela livet. Den utmaningen fixar vi blott och enbart tillsammans. Som språkstärkande vuxna i kontakt med barn. Som samhälle där bildning och välfärd, likabehandling och jämlikhet ses som det viktigaste.