Dags att reflektera över din framtid – innan du måste

Ni har säkert lagt märke till att vi lever i en tid av snabba förändringar.

Teknologin utvecklas i rasande fart, marknader svajar och arbetslöshetssiffrorna stiger i flera branscher då man läser om kontinuerliga samarbetsförhandlingar där tiotals människor måste lämna sina jobb.

Många märker nu att jobbet man en gång tog för givet plötsligt kan försvinna, inte för att man gjort något fel, utan för att världen och företagens behov helt enkelt förändras.

I sådana tider blir det allt viktigare att stanna upp och fundera över sina alternativ: Vad om jag plötsligt blir arbetslös? Vad mer skulle jag kunna göra? Vad vill jag lära mig? Vad behöver jag kunna för att ha en framtidssäker plats i arbetslivet?

Många av oss har fått lära oss att följa en linjär karriärstig. Man utbildar sig, får ett jobb, jobbar sig uppåt och stannar kvar så länge det går.

Alternativt kommer man i ung ålder in i företaget som ”springpojke” för att efter trettio år nå en direktörspost i samma bolag.

Tyvärr är dessa modeller i dag föråldrade, arbetslivet är mer oförutsägbart än någonsin och förmågan att konstant lära sig nytt och byta spår har blivit en allt viktigare kompetens.

Det handlar inte längre bara om att göra det man alltid gjort utan om att våga tänka i nya banor och ställa sig själv frågan: Vilka alternativa uppgifter i detta företag eller nya karriärvägar finns för mig?

Teknisk kunskap är viktig – men lika viktigt är det att kunna samarbeta, anpassa sig och lära nytt.

För att kunna göra det måste vi förstå vilken typ av jobb som kommer att behövas i framtiden. Vissa yrken håller redan på att fasas ut av automatisering och AI, medan andra växer i snabb takt.

Kompetenser som digital förståelse, kommunikationsförmåga, problemlösning och nyfikenhet är egenskaper som allt fler arbetsgivare efterfrågar. Teknisk kunskap är viktig – men lika viktigt är det att kunna samarbeta, anpassa sig och lära nytt.

Som karriär- och outplacement coach ryser jag då jag hör en uppsagd klaga på hur det minsann inte kan vara arbetstagarens ansvar att utveckla sig själv och att det verkligen inte står i arbetskontraktet att man skall bemästra artificiell intelligens.

Livslångt lärande är inte längre en valfri hobby utan en nödvändighet som var och en av oss själva är ansvariga över. Visst kan det kännas överväldigande att börja studera något nytt i vuxen ålder, men samtidigt är det ett sätt att investera i sin egen framtid.

Att fortbilda sig behöver inte alltid betyda en ny examen. Det kan handla om att ta en kort nätkurs, läsa på om ett nytt område, eller praktiskt testa en ny färdighet i jobbet.

Var och en av oss är färdiga att lära sig en ny hobby på fritiden, varför inte då anamma detta i arbetslivet?

Jag är säker på att var och en av oss är färdiga att lära sig en ny hobby på fritiden, varför inte då anamma detta i arbetslivet?

Den största tröskeln är ofta mental. Att lämna sin bekvämlighetszon kan väcka osäkerhet särskilt om man är mitt i livet och redan har ett etablerat yrke. Men just därför är det så viktigt att våga.

Att se sig själv som en lärande människa med både vilja och möjligheter att bemästra nya utmaningar är den attityd som gör det möjligt att stå stark även i tider av förändring.

Ett konkret och värdefullt råd är att med jämna mellanrum skriva ner vad du åstadkommit i ditt arbete. Vilka resultat har du nått? Vad har du fått beröm för? Vilka utmaningar har du löst?

Genom att dokumentera dina styrkor och framgångar har du ett ovärderligt underlag den dagen du plötsligt blir tvungen att söka nytt jobb eller själv vill ta nästa steg i karriären.

Det stärker både självförtroendet och förberedelsen, det måste ju finnas orsaker varför du fått och behållit ett jobb tidigare.

Så, våga reflektera. Våga fråga dig själv vad du skulle vilja göra om du började från noll. Det kan kännas som ett stort steg.

Men det första steget är alltid en tanke och sommaren då man fått distans från vardagens ekorrhjul är just nu en perfekt tid att tänka.

Här kan du läsa fler kolumner av Johanna Molin.