Vad är det vi försvarar?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Allt som händer har på sätt eller annat en global påverkan som gör att begreppet säkerhet vuxit till att bli bland de mest använda i världen just nu.
Varje morgon vaknar vi upp till en ny värld.
En värld som återigen förändrats och där det globala maktspelet gör sig påmint.
Nyheterna rapporterar om ännu ett spänt möte mellan presidenterna Trump och Zelenskyj, om Rysslands senaste aggressioner i Ukraina, om bristande vapenvilor mellan Israel och Hamas, om elände om svält och om död.
Det som pågår skapar både oro och osäkerhet på många olika plan.
Ingen står oberörd i dagens geopolitiska verklighet. Det gäller inte bara det nationella säkerhetsläget utan även de ekonomiska följderna.
Allt som händer har på sätt eller annat en global påverkan som gör att begreppet säkerhet vuxit till att bli bland de mest använda i världen just nu.
Det är inte förvånande att det råder stor samstämmighet kring behovet av att stärka försvaret.
Sedan Rysslands brutala anfallskrig har orden säkerhet, beredskap och självförsörjning fått en starkare innebörd än tidigare.
Till exempel enades Natoländerna i somras om att investera fem procent av BNP på försvaret senast år 2035.
Det här har lett till en förvånansvärt stark samstämmighet gällande satsningar på försvaret.
Att Finland satsar på försvaret är både klokt och nödvändigt. Men det vi sällan talar om är på vilken bekostnad dessa satsningar sker. Varifrån pengarna ska tas.
Unisont talas det om vikten av hårda och materiella satsningar.
Under en helt okritisk debatt nickar alla i takt till att försvaret nu måste stärkas.
Att Finland satsar på försvaret är både klokt och nödvändigt. Men det vi sällan talar om är på vilken bekostnad dessa satsningar sker. Varifrån pengarna ska tas.
Alla politiska partier är överens om att skuldbördan måste gå ner till 60 procent av BNP.
Idag ligger Finland på omkring 83 procent.
Det innebär alltså enorma nedskärningar under kommande år för att sänka skuldbördan så mycket.
Regeringen har redan nu fattat många svåra beslut om nedskärningar, men att få bukt med statsskulden kräver nog mer än vad vi idag inser.
När skuldbördan kraftigt måste ner och försvaret kräver miljardsatsningar blir konsekvenserna nog kännbara.
Då infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och energiförsörjning räknas som försvarssatsningar, borde även människors försvarsförmåga, tillit och framtidstro göra det.
Det här kommer att vara ett hårt arbete – inte bara för sittande regering, utan för väldigt många regeringar framöver. Oberoende av politisk färg.
Finland beundras för sin starka försvarsvilja – en vilja som ofta lyfts fram som ett föredöme i andra länder.
Men en sådan vilja uppstår inte ur tomma intet.
Den bygger på känslan av att det finns något som är värt att försvara. En gemenskap som är värd att bevara. Vårt samhälle, vår trygghet, våra värderingar.
Äldre generationer som upplevt kärva tider, återuppbyggnad och hotet från öst, har kanske lättare att känna den där inre självklarheten.
Men hur är det med dagens unga?
Vilken bild av världen och vårt land har de?
En värld där klimatförändringar, krig och ekonomisk oro präglar varje nyhetssändning?
Är det en värld som känns värd att försvara?
Då infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och energiförsörjning räknas som försvarssatsningar, borde även människors försvarsförmåga, tillit och framtidstro göra det.
Det är dags att inse att de hårda värdena inte fungerar utan de mjuka, för det är just dem vi vill skydda med försvaret: människorna, traditionerna och våra gemensamma värderingar.
Begreppet försvar måste utvidgas till att också gälla dem som utgör försvaret – nämligen människorna.
I dagens försvarsdebatt har dessa värden nästan helt glömts bort.
Människorna har glömts bort.
I den allt mer uppskruvade försvarsdebatten snurrar allt kring vapen, maskiner, materiel och fordon.
Men även i vår digitaliserade och automatiserade värld finns det en människa bakom varje skärm, bakom varje avfyrare och under varje hjälm.
Hårda värden är inget utan de mjuka. Begreppet försvar måste utvidgas till att också gälla dem som utgör försvaret – nämligen människorna.
Här kan du läsa fler kolumner av Sandra Bergqvist.