Snart – men inte ännu!
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Första advent, och allt vad det innebär, närmar sig. Att inleda julfirandet vid första advent kan ses som en form av modern fasta.
Den mörka tiden är inne och mitt i höstens allehanda uppdrag har jag så småningom insett att julen, eller åtminstone juletiden närmar sig med raska steg.
Den vackra hösten som i år präglades av väldigt vackra höstfärger var här alldeles nyligen.
Nu är endast en del av november kvar, och sedan kommer december, som fylls av diverse julevenemang och julförberedelser.
Och sedan kommer själva högtiden. Veckorna går, och snart är julen här!
Juletiden som närmar sig fick mig att tänka på julfirandet, och när det gäller mig själv, kan jag urskilja ett klart mönster.
Jag har medvetet strävat efter att det får vara första advent som inleder min julsäsong.
Ingen glögg, ingen julmusik, inga dekorationer eller ljusslingor före första advent.
Därefter får alla saker som berör julfirandet tas fram i mitt hem.
Vi vet alla att julsäsongen ute på stan inleds väldigt tidigt – tidigare och tidigare varje år, känns det som.
Krafterna bakom den senmoderna kapitalismen ser till att julen syns väldigt tidigt i butikerna.
Detta med att inleda julsäsongen vid första advent kan därför ses som en form av modern fasta, och kanske till och med som ett sätt att gå mot strömmen.
Med min väntan vill jag värna det värdefulla i julen (som ändå kommer varje år!). Det är inte nödvändigt att få allting här och nu.
Någon form av avståndstagande från den kommersiella och materialistiska julen och dess överflödiga närvaro i våra liv är förstås ingenting unikt – det finns mycket diskussion om julstress och ofta uttrycks även en längtan efter någonting mer autentiskt, efter julens ”sanna budskap”.
Och samtidigt ska så mycket köpas, skaffas och förberedas...
Å andra sidan är det förstås inte helt rättvist att enbart kritisera julens starka närvaro i den kommersiella och materiella sfären. Myntet har alltid två sidor.
Vi behöver alla värme och omtanke, och vi kan också sprida dessa omkring oss.
Hur många positiva känslor och upplevelser har vi fått genom allt detta som den kommersiella och materiella julapparaten har att erbjuda? Säkerligen många, och detta kan vi inte heller förbise.
Medan jag skriver detta är det ännu två veckor till första advent. Snart – men inte ännu. Och sedan får julsäsongen igen ta sin värdefulla plats i mitt liv!
Härligt, nu har jag igen någonting att se fram emot. Och det har vi alla!
Julglädje – när tiden är inne!