Att förbygga att utländsk arbetskraft utnyttjas måste bli en av Finlands prioriteringar i EU

En leende kvinna.
Li Andersson.
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Det är viktigt att stärka den europeiska arbetsmarknadsmyndighetens mandat för att bekämpa att arbetstagare från länder utanför EU och arbetstagare som är utstationerade inom EU utnyttjas.

Denna höst har vi gång på gång fått läsa om olika fruktansvärda fall där utländsk arbetskraft har utnyttjats.

Det har handlat om ukrainska arbetare som har utnyttjats av underleverantörer vid varvet i Åbo, om hårda domar för människohandel som utdömts mot chefer för företag som sysslar med skogsbärplockning och om tiotals nepalesiska arbetstagare som misstänks ha blivit offer för människohandel inom skogsbruket.

Journalisten Paavo Teittinens bok ”Pitkä vuoro” (Ett långt skift) visar hur människohandel och utnyttjande av utländsk arbetskraft är utbredda problem, som gäller hela det finska arbetslivet och som har pågått länge.

Finland är inte ensamt med dessa problem. Liknande iakttagelser har gjorts på andra håll.

Därför diskuterar vi nu på EU-nivå vilka åtgärder som kan vidtas för att bättre ta itu med problemet.

En av den finska regeringens prioriteringar för Finlands EU-politik måste vara att förebygga att utländsk arbetskraft utnyttjas.

Det pågår flera EU-lagstiftningsprojekt där Finland kan spela en aktiv roll för att förtydliga arbetslivets regler, förbättra situationen för ärliga företagare och minska att människor utnyttjas.

Teittinens bok ger exempel på hur en form av obetalt eller kraftigt underbetalt arbete har varit att anställa människor som praktikanter.

Parlamentet, kommissionen och medlemsstaterna har just inlett förhandlingar om att förbjuda obetalda praktikplatser.

Vi behöver regler för praktik på den fria arbetsmarknaden, som bör omfatta att arbetstagare får ersättning i enlighet med kollektivavtal och lagstiftning. Förslaget påverkar inte praktikplatser som är en obligatorisk del av ens studier.

Kommissionens arbetsprogram för nästa år innehåller också två förslag om ett europeiskt digitalt socialförsäkringskort och om att stärka mandatet för den europeiska arbetsmyndigheten.

Det måste vara möjligt att tydligt utesluta anbud om ett företag redan har dömts för att ha betalat för låga löner till sina anställda eller om priset är så lågt att det tyder på att kollektivavtalen inte följs.

Det är viktigt att stärka den europeiska arbetsmarknadsmyndighetens mandat, bland annat för att bekämpa att arbetstagare från länder utanför EU och arbetstagare som är utstationerade inom EU utnyttjas.

Nästa år kommer kommissionen också att lägga fram ett förslag om reform av direktivet om offentlig upphandling.

Parlamentets sysselsättningsutskott stöder att de sociala kriterierna stärks och förändringar som stärker kollektivavtalens roll.

Det måste vara möjligt att tydligt utesluta anbud om ett företag redan har dömts för att ha betalat för låga löner till sina anställda eller om priset är så lågt att det tyder på att kollektivavtalen inte följs.

En förstärkning av de sociala kriterierna kräver starkt stöd från medlemsstaterna.

Dessutom diskuterar parlamentet begränsningar av underentreprenader. Norge har infört begränsning av underentreprenader till max två nivåer och i Sverige har vissa byggföretag frivilligt begränsat underentreprenader.

För att uppnå ett EU-omfattande förslag i denna fråga krävs starkt stöd och proaktivt inflytande från medlemsstaterna.

Att utländsk arbetskraft utnyttjas och underbetalas är vanliga gränsöverskridande sociala problem i Europa.

Genom att göra denna fråga till en prioritet inom Finlands EU-politik kan den finska regeringen visa att den menar allvar med att lösa dessa problem.

Här kan du läsa fler kolumner av Li Andersson.

Europaparlamentariker, Vänsterförbundet
Publicerad: