Företagande är en möjlighet – men varför tvekar vi så ofta?

Forskning visar att rädslan för att misslyckas är en av de största orsakerna till att vi finländare inte startar företag.

Under mina snart två år som projektledare vid Yrkeshögskolan Novia har jag regelbundet mött kvinnor med lång erfarenhet från social- och hälsovården och 60-plussare som funderat på hur de vill fortsätta vara aktiva i slutet av arbetskarriären eller efter pensioneringen.

Det finns mycket kunnande, erfarenhet och också många idéer kring hur tjänster och verksamheter kunde utvecklas på nya sätt.

Förvånansvärt många drömmer om att göra något eget. Men ganska ofta stannar det vid tanken.

Tyvärr är det egentligen inte så överraskande.

Forskning visar att rädslan för att misslyckas är en av de största orsakerna till att vi finländare inte startar företag. Bland kvinnor syns detta särskilt tydligt, trots att kompetensen och erfarenheten ofta är stark. Även den färska undersökningen Global Entrepreneurship Monitor bekräftar detta.

Rädslan att misslyckas är intressant också i ett bredare perspektiv. I en utredning som Helsingin Sanomat skrev om hösten 2025 lyfte konsultbolaget McKinsey fram att också många finländska storföretag präglas av försiktighet och en rädsla för att misslyckas.

Enligt utredningen syns det bland annat i låga investeringar i forskning och utveckling samt i en försiktig företagskultur där trygghet och stabilitet vinner över tillväxt och nya initiativ.

Kanske är rädslan ett resultat av en kultur där försiktighet har värderats högre än risktagande. Det är inte enbart individer som tvekar.

Många identifierar sig inte ens som potentiella företagare, trots lång yrkeserfarenhet och stark sakkunskap.

Bland professionella inom hälsa och välfärd handlar osäkerheten sällan om brist på kunnande utan snarare om trygghet och om att väga risker mot vardagens realiteter.

Många vill vara säkra på att ekonomin fungerar och att steget till företagande inte leder till en alltför osäker vardag.

Intresset för företagande är dock tydligt. I våra kartläggningar uppger många inom branschen att de kunde tänka sig att starta eget, särskilt om företagandet skulle upplevas tryggare. Behovet av olika välfärdstjänster fortsätter öka i Åboland och bland professionella finns både kunnande och idéer som borde tas bättre tillvara.

60-plussare funderar hur de vill fortsätta vara aktiva efter pensioneringen, men på ett friare och mera flexibelt sätt.

För många kunde företagande bli ett sätt att fortsätta arbeta, använda sin erfarenhet och samtidigt själv påverka hur arbetet ser ut.

Många företag är försiktiga med att anställa personal men de köper tjänster och specialistkunnande. Det öppnar möjligheter för 60-plussare att arbeta vidare genom uppdrag, konsultation eller annan småskalig verksamhet.

För seniorer ger pensionen en grundtrygghet – företagandet behöver inte bära hela försörjningen, utan kan fungera som ett komplement, och som ett sätt fortsätta använda sin kompetens, skapa sociala sammanhang och fortsätta vara delaktig i arbetslivet på egna villkor.

I Åboland syns detta lyckligtvis även i praktiken. Seniorer startar verksamheter inom turism, hantverk, rådgivning, utbildning och service.

Företagande upplevs tyvärr fortfarande som komplicerat och steget känns större än det egentligen är. För kvinnor förstärks detta ytterligare av att man underskattar den egna kompetensen.

Många identifierar sig inte ens som potentiella företagare, trots lång yrkeserfarenhet och stark sakkunskap. Lyckligtvis kan man till exempel börja i liten skala, bygga erfarenhet och upptäcka att företagande inte behöver vara så riskfyllt som man först föreställt sig.

Här kan du läsa fler kolumner av Maria Pick.