Jag och AI gillar samma skiljetecken
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ju mer AI använder tankstreck, desto mindre vill mänskliga skribenter använda dem. Men jag håller fast vid min favorit.
När jag var barn var det vanligt med Mina vänner-böcker i skolan. Det var en ofta rosamönstrad eller blommig anteckningsbok med färdigtryckta sidor, där klasskamraterna kunde fylla i namn, ålder, drömyrke.
En frekvent förekommande kategori var favoriter: favoritmat, favoritfärg, favoritdjur, favoritfilm ... Som vuxen skulle jag sakna en fråga: favoritskiljetecken.
Mitt är tankstrecket.
Det är ett så mångsidigt skiljetecken, som både kan vara konstnärligt och pragmatiskt. Jag tycker bäst om när det används för att markera paus, inskott eller tillägg – det kan vara väldigt effektfullt, skapa både förväntan och överraskning.
En förvissning: Nu händer något!
Den här funktionen är ett vanligt stilknep i skönlitteratur, både i prosa och poesi, men tankstrecket har också sin plats i medietexter. Även journalister är en sorts historieberättare.
Jag är inte helt ensam om att ha tankstrecket som favoritskiljetecken, men däremot i minoritet.
Ett annat användningsområde som är ytterst relevant både i skönlitteratur och i medietext är förstås tankstrecket som anföringstecken.
Även här är funktionen praktisk och klargörande: Nu ska någon säga något. Till exempel Birk och Ronja i Astrid Lindgrens bok ”Ronja Rövardotter”:
– Hur många gånger tänker du rädda mitt liv, söstra mi?
– Lika många gånger som du räddar mitt. Det är bara så att vi inte klarar oss utan varann. Det har jag förstått nu.
Jag är inte helt ensam om att ha tankstrecket som favoritskiljetecken, men däremot i minoritet.
En annan som verkar ha tankstreck som favorit är generativ AI.
I en undersökning i Språktidningen 4/2025 tycker 5 procent av svenskarna i åldern 18–84 år bäst om tankstrecket.
Vinnaren var punkt (18 procent), följt av utropstecken (17 procent) och kommatecken (15 procent).
Fast störst andel (23 procent) svarade faktiskt att de inte vet vilket skiljetecken de gillar mest.
En annan som verkar ha tankstreck som favorit är generativ AI.
I sin kamratliga ton slänger sig många AI-verktyg med tankstreck för att imitera ett mänskligt språk.
Vi har gått hela varvet runt. När maskinen blir för lik människan ändrar människan sig.
Faktiska människor använder tankstreck alltmer sällan, enligt vissa undersökningar, och bruket kan möjligen minska ännu snabbare på grund av att skribenter dels är osäkra på hur tankstrecket ska användas, dels inte vill att deras texter ska misstas för AI-texter.
Vi har gått hela varvet runt. När maskinen blir för lik människan ändrar människan sig.
Jag frågade ett generativt AI-verktyg varför det finns så många tankstreck i en AI-genererad text.
”AI använder tankstreck för att skapa variation, struktur och tydlighet – men saknar den mänskliga fingertoppskänslan för när det verkligen passar. Därför blir det ofta fler tankstreck än i mänskligt skrivna texter.”
Den mänskliga fingertoppskänslan, ja.
Det är väl det som det hela handlar om, såväl i medietext som i skönlitteratur – att lyckas förmedla det påtagligt mänskliga, att berätta på ett trovärdigt sätt.
Precis som Astrid Lindgren gör i ”Ronja Rövardotter”. Den boken skulle jag skriva in under ”favoritbok” i en Mina vänner-bok, både som barn och som vuxen.