Klimatanpassad förbränning med negativa utsläpp

Sannolikt kommer förbränning även i framtiden att vara viktig för vår energiförsörjning, men det måste ske utan stora koldioxidutsläpp.

”Goda klimatnyheter: Nu är energi från sol och vind större än kol” stod det på Yles första sida i förra veckan. Det här kan inte stämma. Fossila bränslen står fortfarande för fyra femtedelar (cirka 80 procent) av världens energikonsumtion.

Rubriken var nog ganska missvisande. Om man läser artikeln framgår att det är bara produktionen av el som nu är större från vind och sol än från kol. Men elen är bara en del av vår energianvändning.

Sol och vind är inte heller den totala mängden förnybar el som artikeln de facto handlar om. El från vattenkraft och biomassaförbränning räknas också med som förnybar. I Finland står de för en betydande andel av elproduktionen.

År 2020 sjönk andelen fossilt i Finland första gången under 50 procent av energianvändningen. I dag är bara en tredjedel av energin i Finland av fossilt ursprung, elen i Finland är enligt Yle-artikeln 95 procent fossilfri.

I Sverige och Norge är andelen fossilt cirka en fjärdedel av den totala användningen och Island är bäst i världen med enbart en femtedel av energin från fossila bränslen, detta enligt ourworldindata.org.

En av orsakerna till att våra länder fortfarande använder fossila energikällor är att vår transportsektor i huvudsak går på bensin, diesel, fotogen och brännolja. Transporterna står för över 10 procent av den totala energikonsumtionen.

Omställningen av transportsektorn kommer att ske genom att de mindre, privata fordonen elektrifieras och att större fordon (bussar, båtar och flygplan) övergår till biobränslen.

När det är genomfört kommer våra nordiska länder att ha fasat ut fossila bränslen nästan helt och hållet. Då kommer vi redovisa nära noll utsläpp av koldioxid.

Sannolikt kommer förbränning även i framtiden att vara viktig för vår energiförsörjning, men det måste ske utan stora koldioxidutsläpp. I storskalig förbränning måste då koldioxiden avskiljas för att inte släppas ut i atmosfären.

All förbränning leder till koldioxidutsläpp oavsett om det är frågan om fossila bränslen eller biobränslen. Men de bokförs olika och för biobränslens koldioxidutsläpp bokförs en mindre andel än den totala mängden som släpps ut.

Länder kommer i framtiden att kunna redovisa en nettoinlagring av koldioxid i stället för utsläpp.

Det är alltså möjligt att nå negativa utsläpp genom att avskilja och lagra koldioxid från biomassaförbränning. Efter avskiljning ska koldioxiden, i form av en vätska, pumpas ned och lagras i berggrunden. Där kommer den med tiden att mineraliseras och stabiliseras som karbonat i olika mineraler.

En av de mest lovande teknikerna för att avskilja koldioxid går ut på att låta förbränningen ske i konstgjord luft. Vanlig luft består av 80 procent kvävgas och 20 procent syrgas. Genom att eliminera kvävgasen från förbränningsluften före förbränningen kan man lättare separera koldioxiden från rökgasen.

Efter förbränning i konstgjord luft består rökgasen endast av koldioxid och vattenånga. Då rökgasen kyls ned kondenserar ångan till vatten och kvar blir en ström av ren koldioxid. Den kyls ned och komprimeras så att den blir en vätska som är lättare att hantera för transport och lagring.

Om det är biomassa som förbränns med den här tekniken kommer den koldioxid man avskiljer att kunna räknas som negativa utsläpp. Länder kommer alltså i framtiden att kunna redovisa en nettoinlagring av koldioxid i stället för utsläpp.

Där är vi inte ännu, men jag skulle gissa att det är ungefär tio år kvar tills det första landet i världen visar negativa koldioxidutsläpp. Troligen är det ett av våra länder i Norden.

Finland har de senaste åren kraftigt minskat sina utsläpp. Om trenden fortsätter är det kanske Finland som är först med negativa utsläpp.

Här kan du läsa fler kolumner av Johan Werkelin.