Helhetsreform av äldreservicen behövs

Alla äldre har rätt till en värdig ålderdom, men det är tydligt att det fortfarande finns mycket att göra för att vårt samhälle ska bli mer seniorvänligt.

Vi har alla någon äldre person i vår närhet. Min närmaste äldre släkting är min mormor.

Hon bor ensam i Österbotten. Inom familjen är vi lyckliga över att hon fortfarande klarar sig hemma utan större hjälp. Men trots det finns alltid en viss oro över hur vardagen fortlöper, tänk om något händer.

Under våren har vi fått läsa om flera fall inom äldreomsorgen där servicen helt enkelt har brustit.

Alla äldre har rätt till en värdig ålderdom, men det är tydligt att det fortfarande finns mycket att göra för att vårt samhälle ska bli mer seniorvänligt.

Jag anser att man inte ska behöva vara rädd för att åldras i Finland. Trots att vi hör till de länder i världen där det enligt internationella jämförelser är mycket tryggt att åldras, upplever många ändå en oro inför åldrandet.

Vi lever allt längre, men dagens serviceformer motsvarar inte behoven hos en åldrande befolkning.

Vi planerade vårdreformen i nästan 20 år. Det ledde till att fokus låg på själva reformen snarare än på utvecklingen av servicen. Nu har servicen inte hållit jämna steg med den demografiska utvecklingen, vilket skapar utmaningar, särskilt för våra äldre.

Jag anser att vi borde genomföra en helhetsreform av tjänsterna för äldre. Vi lever allt längre, men dagens serviceformer motsvarar enligt min mening inte behoven hos en åldrande befolkning. Vi borde lägga betydligt större vikt vid förebyggande verksamhet och vid utvecklingen av boendetjänster.

När det gäller den förebyggande verksamheten borde seniorrådgivningen bli lagstadgad. Det borde också tydligt definieras vilka delar av det hälsofrämjande arbetet som kommunerna respektive välfärdsområdena ansvarar för. Även dagverksamheten för äldre borde preciseras bättre i lagstiftningen, eftersom skillnaderna i dag är stora beroende på var man bor.

Den största utmaningen ser jag inom boendetjänsterna. De äldre som får plats på serviceboenden bor där allt kortare tid, samtidigt som deras vårdbehov är större än tidigare. Det innebär att kraven på resurser ökar för att en trygg vardag ska kunna garanteras.

Det jag anser att vi saknar är så kallade mellanformsboenden. Det borde finnas enkla och trygga boendelösningar nära service och tjänster för äldre.

Det är ett faktum att alla äldre inte kan få plats på serviceboenden, men jag ser inte heller som en bra lösning att äldre ska bo kvar hemma och leva i otrygghet.

Många vill bo hemma så länge som möjligt, men det finns också de som vill lämna sitt hus eller sin lägenhet och flytta närmare service och gemenskap.

Jag hoppas att det finns mod i Finland att inleda en helhetsreform av äldreomsorgen.

Det finns redan några exempel på mellanformsbeonden för seniorer. Dessa boendeformer har varit mycket uppskattade eftersom samhörigheten på boenden skapar trygghet. Man tar hand om varandra, helt enkelt. Det här är annat än gemenskapsboenden som tyvärr blivit en enklare variant av servicehemsboende.

Likaså måste övervakningen och kvalitetskriterierna inom äldreomsorgen förbättras. Vi får inte heller glömma personalen. Jag är bekymrad över utvecklingen inom hemvården, där belastningen på personalen är hög. Läget är också utmanande inom serviceboendena. Utan välmående personal kan vi inte erbjuda god service, och därför måste personalens välbefinnande vara en hög prioritet.

Jag tror också att egenläkar- och egenskötarmodellen kommer att gynna de äldres välmående, och jag hoppas att etableringen av modellen kan påskyndas.

Jag hoppas att det finns mod i Finland att inleda en helhetsreform av äldreomsorgen. Detta arbete borde påbörjas under nästa regeringsperiod. Vi befinner oss i en situation där befolkningen åldras, medan servicestrukturen inte utvecklas i samma takt. Det behövs medmänsklighet och respekt för dem som har byggt upp vårt samhälle. I ett land med hög skattegrad ska man inte behöva vara rädd för att åldras.

Här kan du läsa fler kolumner av Henrik Wickström.