Centralaffärerna en risk för Finlands säkerhet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vårt lantbruk kämpar med akuta lönsamhetsproblem. För detta finns siffermässiga belägg. Det är en utveckling som pågått under 20 års tid och nu blivit akut på grund av 25-30 procents höjning av bränslepriserna.
Lantbrukarna är nu mitt i vårsådden och det är en tid som i allmänhet brukar föda optimistiska tongångar men i år är det svårt att finna dem. Särskilt kanske bland spannmålsodlarna. Produktpriserna ligger inte på en sådan nivå att de räcker för alla kostnadshöjningar.
Varför får inte odlarna tillräckligt betalt? Huvudorsaken är helt enkelt den att lantbrukarna inte har en förhandlingsposition på marknaden mot monopolföretagen SOK och Kesko som har en dominans som i det närmaste är total. Egentligen borde den bryta mot konkurrenslagstiftningen men det förefaller inte vara fallet eller är det styrkan som avgör.
En del lantbrukare vet nog att försäljningen borde samordnas genom egna företag för att stärka positionen på marknaden. Jag har erfarenhet av ett sådant företagsprojekt som jag var med om att bygga upp och det lever och mår bra idag. Men lätt var det inte. Jag blev en gång kallad för ”rödgardist”. Jag tror inte lantbrukarna har svårare än andra grupper att samarbeta men inte heller lättare. Man kan tyvärr höra kommentarer som ”jag har nog egna kontakter”.
Jag har i varje fall noterat att MTK:s nuvarande ordförande Tero Hemmilä ofta diskuterar i marknadsekonomiska termer vilket inger ett visst hopp. Det är någonting man har haft svårt för inom lantbrukets intresseorganisationer i varje fall om det gäller att åstadkomma något konkret.
Fortsätter centralaffärerna på den väg man är, att utnyttja sin position in absurdum och ytterligare höja sina marginaler och vinster, kommer livsmedelsproduktionen att äventyras vilket skulle innebära en säkerhetspolitisk risk av mått i det osäkra läge vi befinner oss i. Import av livsmedel tål inte omfattande logistiska störningar. Breda opinioner har också börjat inse den säkerhetspolitiska betydelsen av att landet har egen försörjning så långt det är möjligt med existerande begränsningar.
Kan man hoppas på att centralaffärerna slår in på en mer etisk förhandlingsvillig väg? Det tror jag inte. Därtill är deras ego alltför stort.
Möjligheterna att uppnå resultat på juridisk väg är begränsade.