Så här väcker du den hälsofrämjande glädjen i dig

Tänk om en enkel aktivitet, som du älskar, kunde göra dig gladare, starkare och smartare? Jag vet, det låter nästan för bra för att vara sant. Men det är det inte. Det kallas rekreation.

Smaka på ordet. Re-kreation, från latinets recreatio. Restauration. Återställande. Att återvända till hälsa.

Studier visar att brist på positiva upplevelser ökar risken för depression, ångest och kognitiv nedgång. Barn som saknar lek kan utveckla svagare sociala färdigheter (Lester & Russell, 2008). Vuxna utan rekreation löper högre risk för utmattningssyndrom, medan äldre kan drabbas av snabbare kognitiv nedgång (Hamer & Chida, 2009).

En studie av Fredrickson (2002) fann att positiva känslor från rekreation motverkar stress och bygger mental resiliens. Utan stunder av glädjande och tillfredsställande aktiviteter blir livet en grå rutin där hjärnan stagnerar och välbefinnandet urholkas.

Forskning visar att aktiviteter som konst, musik eller fysisk lek sänker kortisolnivåer och stärker immunförsvaret (Deslandes et al., 2009). En metaanalys av Hofmann et al. (2010) visar att rekreation minskar symtom på ångest och depression med effektstorlekar på 0,95–0,97.

Du kanske älskar att supa, glo på teve, doomscrolla, eller gå på strippklubb. Dåliga nyheter. Inte rekreation.

Till exempel tjugo minuter av dans ökar dopaminutsöndring, medan trädgårdsarbete förbättrar kognitiv funktion hos äldre (Colcombe & Kramer, 2003). Rekreation stärker också problemlösningsförmåga och kreativitet, enligt McMorris et al. (2009).

Men alla aktiviteter är inte likvärdiga. Du kanske älskar att supa, glo på teve, doomscrolla, eller gå på strippklubb. Dåliga nyheter. Inte rekreation. Så vad är rekreation? Snabbtestet är: a) platsar det i Strömsö? och b) gillar jag det? Orkar du vara lite mera ingående, så bör aktiviteten uppfylla följande fem kriterier.

1. Främjar positiva känslor: Aktiviteten ska väcka glädje, tillfredsställelse eller lugn utan att skapa skam, skuld eller ångest. Positiva känslor vidgar kognitiva förmågor och bygger resiliens (Fredrickson, 2002).

2. Minskar stress: Aktiviteten bör sänka kortisolnivåer eller andra stressmarkörer, enligt metaanalyser som visar rekreationens stressreducerande effekter (Hofmann et al., 2010).

3. Stärker hälsa eller färdigheter: Aktiviteten ska bidra till mental eller fysisk hälsa, t.ex. genom kognitiv stimulans, social koppling eller fysisk aktivitet, utan långsiktiga negativa konsekvenser (Colcombe & Kramer, 2003).

4. Hållbar och icke-skadlig: Aktiviteten ska inte leda till beroende, skada relationer eller orsaka fysisk/psykisk skada. Hållbara aktiviteter främjar långsiktigt välbefinnande (Deslandes et al., 2009).

5. Personlig mening: Aktiviteten bör kännas meningsfull för individen, ge en känsla av prestation eller flow, och inte enbart vara eskapism eller tillfällig distraktion (Ullrich et al., 2016).

Ge varje kriterium 0–2 poäng (0 = uppfylls inte, 1 = uppfylls delvis, 2 = uppfylls fullt ut). En aktivitet med minst 8 poäng av 10 kan klassas som rekreation som främjar mental hälsa. Lägre poäng indikerar att aktiviteten inte kvalificerar sig eller har tveksamma effekter.

Jag älskar till exempel lukten av färskt trä och en vackert formad limfog, i synnerhet om jag själv håller i virket och verktygen – så snickrande är rekreation för mig. Men slår du dig med hammaren, skär dig på stämjärnet och allt blir till ingenting – då är det inte nåt för dig.

Ta reda på vad som fungerar för dig. Testa olika aktiviteter. Du kanske redan vet vad som funkar? Se till att få tillräckligt av det. Prioritera. Ditt framtida jag kommer att tacka dig. För vad är livet utan glädje? Och vet du vad? Glädje smittar.

Här kan du läsa flera kolumner av Johan Franzén.