Världen väntar inte på våra politiska beslut

Antti Ranki/Riksdagen
ung man med blå kostymrock ler mot kameran
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Vi lever i en tid då världen förändras snabbare än någonsin. Det geopolitiska läget kan förändras på några dagar, tekniken utvecklas i rasande takt och företagen måste ständigt anpassa sig till nya förhållanden.

Samtidigt tar det politiska beslutsfattandet månader eller till och med år. Det finns därför skäl att fråga sig om vi längre har råd med ett så långsamt beslutsfattande.

Vår demokrati bygger på att beslut bereds omsorgsfullt, att olika perspektiv beaktas och att medborgarnas rättigheter respekteras. Dessa principer måste vi naturligtvis hålla fast vid.

Noggrannhet får ändå inte bli en ursäkt för långsamhet. Om samhället förändras snabbare än politiken riskerar vi att fatta beslut som redan är föråldrade när de träder i kraft.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina förändrade Europas säkerhetspolitiska läge på kort tid. Samtidigt har utvecklingen inom artificiell intelligens öppnat möjligheter som få kunde föreställa sig för bara några år sedan.

Företag, investeringar och arbetsplatser måste redan anpassa sig till förändringar som det politiska beslutsfattandet först nu försöker hitta svar på.

Finland är ett litet land med en öppen ekonomi. Vi har inte råd att ständigt reagera för sent. Tvärtom borde vår litenhet vara en fördel som möjliggör smidigt beslutsfattande, snabb anpassning och förmågan att utnyttja nya möjligheter före andra.

En del av problemet handlar om hur vi organiserar det politiska arbetet. Regeringsprogrammen har blivit omfattande dokument där en stor del av regeringens arbete slås fast redan i början av mandatperioden.

Men världen ser sällan likadan ut fyra år senare. Därför borde regeringsprogrammen vara mer flexibla. De ska ange en tydlig politisk riktning och gemensamma mål, men samtidigt möjliggöra snabba reaktioner på förändringar och förnyade arbetssätt vid behov.

Regeringsprogrammet ska vara en kompass, inte en tvångströja. Flexibilitet betyder inte att man ger avkall på målen, utan att man kan hitta nya sätt att uppnå dem.

Vi borde också utnyttja den tekniska utvecklingen bättre inom den offentliga förvaltningen. Artificiell intelligens kan hjälpa oss att analysera stora mängder information, jämföra olika alternativ till lagförslag och identifiera möjliga konsekvenser redan under beredningen.

Den kan också effektivisera lagberedningen och minska onödigt administrativt arbete. Artificiell intelligens får naturligtvis inte ersätta det demokratiska beslutsfattandet, men den kan bidra till att ta fram och behandla den information som behövs för besluten betydligt snabbare än i dag.

Dessutom har politiken mycket att lära av näringslivet. Företag måste fatta beslut i en föränderlig omvärld, prioritera hur de använder sina resurser och följa upp resultaten.

Inom politiken håller vi däremot ibland fast vid gamla arbetssätt alldeles för länge. Det politiska beslutsfattandet behöver mer ledarskapskompetens från näringslivet, tydligare ansvarsfördelning och mod att förändra arbetssätten.

Det betyder inte att staten ska ledas som ett företag, men goda ledarskapsprinciper borde inte vara främmande för den offentliga sektorn. Också inom politiken borde vi oftare fråga oss om vi verkligen uppnår det vi vill med våra beslut.

Snabbare beslutsfattande betyder inte att demokratin ska försvagas eller att viktiga konsekvensbedömningar ska åsidosättas. Tvärtom behöver vi bättre beredning, tydligare prioriteringar och mod att fatta beslut när det finns tillräckligt med information.

Framtidens vinnare är de länder som bäst kan anpassa sig till en föränderlig värld. Finland har alla förutsättningar att vara ett sådant land, men det kräver också en förnyelse av den politiska verksamhetskulturen.

Världen väntar inte på våra beslut.

Här kan du läsa fler kolumner av Ville Valkonen

Riksdagsledamot, Samlingspartiet
Publicerad: