Vackra ord räddar inte Skärgårdshavet – ”Ett av de största problemen är bristen på finansiering”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Trots att utvecklingen går åt rätt håll finns det ett stort behov av ytterligare resurser till arbetet för Skärgårdshavet.
Skärgårdshavet är det enda kustområdet i Finland där tillståndet för miljön fortfarande inte börjat förbättras, trots att vissa små framsteg har observerats.
Trots många insatser läcker fortfarande mera näringsämnen ut i Skärgårdshavet än vad havet kan absorbera. Eutrofieringen fortgår.
Vårt nationella mål är att förbättra näringsbalansen i Skärgårdshavets avrinningsområde så att det kan tas bort från Helcoms hotspot-lista senast 2027.
Detta mål fastställdes av Sanna Marins regering 2021 när Skärgårdshavsprogrammet inleddes.
Det är positivt att även Petteri Orpos regering, i sitt nuvarande regeringsprogram, har förbundit sig att fortsätta detta arbete, eftersom långsiktiga insatser krävs för att förbättra havets tillstånd.
Regeringen har initierat vissa åtgärder för att förbättra Skärgårdshavet, bland annat genom pilotprojekt för återvinning av näringsämnen på tre olika platser.
Dock är bevisen för åtgärdernas effekt än så länge ytterst begränsade.
Trots att utvecklingen går åt rätt håll finns det ett stort behov av ytterligare resurser till arbetet för Skärgårdshavet.
Att tillåta strandnära byggnation bidrar heller inte till att främja strandområdenas tillstånd.
Orpos regering har också fattat beslut som går emot målen för Skärgårdshavet bland annat genom att tillåta undantag från miljömålen för vattendrag.
Enligt regeringens proposition kan projekt för grön omställning och förnybar energi ansöka om undantag från vattenvårdens miljömål att vatten i utmärkt skick inte får försämras.
Detta betyder att man kan pruta på skyddet, vilket har till följd att vattenområdena kan försämras.
Att tillåta strandnära byggnation bidrar heller inte till att främja strandområdenas tillstånd.
En av de mest skadliga åtgärderna är regeringens förlängning av undantaget för naturgödsel i fosforförordningen, som trädde i kraft den 17 januari 2025 och som gäller fram till slutet av 2026.
Regeringen förbereder dessutom en permanent förändring av detta undantag.
Detta beslut går direkt emot målen för att förbättra Skärgårdshavet och riskerar att urvattna de positiva intentionerna i regeringsprogrammet.
Ett av de största problemen är bristen på finansiering.
Regeringens mål för Skärgårdshavet är bra, men utan tillräcklig finansiering kommer de inte att kunna uppnås.
För att nå de uppsatta målen behöver regeringen göra betydligt större ekonomiska satsningar på Skärgårdshavet.
Orpos regering har exempelvis minskat anslagen till vattenvården med över 40 miljoner euro jämfört med 2023, och endast cirka sex miljoner euro har avsatts för detta ändamål för detta år.
Regeringens mål för Skärgårdshavet är bra, men utan tillräcklig finansiering kommer de inte att kunna uppnås.
De minskade resurserna bromsar ett redan sedan tidigare alltför långsamt framskridande arbete för Skärgårdshavet.
Ett effektivt sätt att driva på förändring vore att anpassa villkoren för jordbruksstöd så att de stimulerar markförbättringar som minskar näringsläckage till Skärgårdshavet.
Förhoppningsvis tar Finland detta i beaktande när landet påverkar utformningen av EU:s jordbruksstöd under den nya CAP-perioden.
Här kan du läsa fler kolumner av Eeva-Johanna Eloranta.