Klimatet är en fråga om säkerhet och ekonomi
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
”Egentligen är det inte en omställning som är kostsam. Det är klimatförändringarna som kommer att stå hela mänskligheten dyrt.”
Det är fullt förståeligt att frågor om säkerhet och ekonomi dominerar den politiska debatten.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter kräva större satsningar på försvaret samtidigt som statsskulden skenar. Inget av detta motiverar ändå att frågor om klimat och miljö försummas.
Tvärtom är dessa frågor helt centrala för både ekonomi och säkerhet och för bägge gäller att en ambitiös klimatpolitik är en central lösning och förutsättning.
Klimatförändringarna var en stor fråga inför riksdagsvalet 2019, men i skugga bara fyra år senare.
Levnadskostnadskrisen som kom med högre energipriser till följd av kriget och räntehöjningar är en möjlig förklaring.
Om det är så att folk tänker att en omställning innebär högre kostnader och lägre levnadsstandard så har vi misslyckats att leverera en trovärdig bild av en rättvis omställning.
Egentligen är det inte en omställning som är kostsam. Det är klimatförändringarna som kommer att stå hela mänskligheten dyrt.
Även i år gav vi i miljöutskottet ett betänkande om klimatårsrapporten som omfattades enhälligt av riksdagen.
Där betonas att det är kostsamt att inte agera. Citat: ”enligt Europeiska miljöbyrån beräknas klimatförändringen leda till en genomsnittlig inkomstförlust på 19 procent för världsekonomin under de kommande 26 åren, jämfört med ett scenario utan klimatförändring. En inkomstförlust av denna storleksordning överstiger kostnaderna för att begränsa klimatförändringen.”
Om Parisavtalet inte uppnås bromsas den ekonomiska tillväxten i Finland, vilket leder till ytterligare ökad skuldkvot.
Likväl lyser klimatfrågan för ofta med sin frånvaro i den politiska diskussionen om statsskulden.
Då klimatfrågan dyker upp handlar det för ofta om sådant som att Sannfinländarna försöker urvattna vårt nuvarande klimatmål.
Det är galet att samma EU som med ena handen stödjer Ukraina med andra handen fortfarande stödjer Rysslands ekonomi genom att importera fossila bränslen därifrån.
Klimatårsberättelsen lyfter fram att en grön omställning ger ekonomiska fördelar och stärkt konkurrenskraft.
Därtill är det bra för energisystemets självförsörjning. Egentligen är det galet att samma EU som med ena handen stödjer Ukraina med andra handen fortfarande stödjer Rysslands ekonomi genom att importera fossila bränslen därifrån.
En utfasning är planerad, men takten är skamlig.
Det hållbara stärker även säkerheten.
I utrikespolitiska utskottets betänkande om Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse finns viktiga skrivningar om klimatet.
Där konstateras att klimatförändringen och biodiversitetskrisen ”tillspetsar konflikter och påverkar exempelvis matproduktionen och livsmedelstryggheten, energiomställningen, försörjningsberedskapen och förekomsten av sjukdomar.”
Utskottet understryker vikten av ambitiösa globala insatser på området.
Hur går det då globalt? Inget vidare, men hoppet lever.
Nyligen inleddes FN:s klimattoppmöte i Brasilien. Inför mötet har mycket handlat om att USA inte deltar genom vare sig president Trump eller någon minister.
Inte heller Sverige – vars regering lik den finska underpresterar i frågan – deltar med ett statsråd.
Vår president Stubb briljerade däremot på plats under upptakten och vi får vara glada att miljöminister Multala (Saml) deltar. Inte ens det känns tyvärr som en självklarhet i dessa dagar.
Kanske det också säger någonting att endast en finländsk journalist är på plats, nämligen Svenska Yles Lotte Krank-van de Burgt.
Men någon gång vaknar vi väl upp kollektivt? På riksdagens frågestund blev det i varje fall allvarsam stämning då frågan om Golfströmmens eventuella kollaps togs upp.
Här kan du läsa fler kolumner av Johan Kvarnström.