Åbo växer – har vi mod att växa med?

Åbo är en växande stad. Befolkningen väntas öka med upp till 59 000 invånare fram till år 2040. Det är en stor förändring som kräver stora och långsiktiga beslut. Spårvägsbeslutet är ett av dem.

Diskussionen om spårvägen har tidvis blivit en ideologisk debatt i stället för att handla om vad projektet konkret innebär för företag i Åbo, fastighetsägare, byggbranschen och stadens ekonomi.

Spårvägen är en investering i Åbos ekonomi, hållbar tillväxt och välfärd. Den höjer fastighetsvärden längs rutten, lockar nya företag och investerare och stärker stadskärnans attraktionskraft som en plats där företag har kunder och verksamhet kan växa.

Som en permanent lösning inom kollektivtrafiken skapar spårvägen också förutsägbarhet. Företagare, investerare och byggaktörer fattar beslut på lång sikt.

Enligt bedömningar kan biljettintäkter och effekter på fastighetsekonomin täcka de kommunala kostnaderna inom 30 år. Själva byggandet skulle dessutom skapa över 5 100 årsverken i Åbo och regionen.

Den planerade sträckan på 12 kilometer går från hamnen via centrum och Kuppis till Kråkkärret och binder ihop stadens växande områden, Slottsstaden och Vetenskapsparken.

Längs rutten finns bostäder, skolor, läroanstalter, arbetsplatser och service. Samtidigt förnyas alla gator längs sträckan med infrastruktur. Det är en omfattande modernisering av stadens infrastruktur vars nytta sträcker sig långt efter att byggandet är klart.

Enligt uppskattningar skulle år 2050 upp till 30 procent av Åboborna, 46 procent av arbetsplatserna och 42 procent av bostadsbyggandet finnas inom 600 meter från spårvägens hållplatser.

Användningen av kollektivtrafik skulle öka med nästan 13 000 resor per dygn. Spårvägen är inte bara ett sätt att ta sig fram, utan en struktur som staden utvecklas kring.

Som en permanent lösning inom kollektivtrafiken skapar spårvägen också förutsägbarhet. Företagare, investerare och byggaktörer fattar beslut på lång sikt. De behöver veta att staden utvecklas och att kollektivtrafiken fungerar också i framtiden. Spårvägen ger denna trygghet. En busslinje gör det inte.

Jag vet att projektet också väcker frågor om kostnader och byggskedets konsekvenser. Det är motiverade frågor och de har beaktats i den noggranna planeringen. Ingen stor stadsinvestering är helt riskfri. Men vi måste också fråga oss vad det kostar att inte göra något.

Vad betyder det för en växande stad om kollektivtrafiken inte utvecklas tillräckligt? Den dyraste lösningen är ofta att först skapa tillfälliga lösningar och ändå senare bygga spårväg.

Åbo har vuxit och utvecklats genom modiga beslut. Hamnen, universitetet, Vetenskapsparken och det nya musikhuset blev inte till av försiktighet. De blev till för att man vågade fatta stora beslut också när framtiden var osäker. Jag hoppas att det i Åbo finns tillräckligt många beslutsfattare över partigränserna som vågar se långt fram.

Ett hållbart och växande Åbo går på räls.