En hälsning visar att vi bryr oss om varandra

Ett litet ord kan bära längre än man tror. När vi visar att vi ser varandra visar vi samtidigt att vi bryr oss om varandra.

”Hej!”

Simpelt, kort. En enkel gest med en mycket större innebörd.

Genom att hälsa på varandra visar vi att vi ser varandra och bryr oss om varandra.

Den här veckan har undervisnings- och kulturministeriet lanserat Hej!-kampanjen.

Syftet med kampanjen är att sporra elever, lärare och annan skolpersonal till att hälsa på varandra, både bekanta och obekanta.

Känslan av samhörighet i skolan förstärks då eleverna känner sig sedda, uppskattade och respekterade. Det i sin tur stöder inlärningen.

Forskningen visar att individens välbefinnande och känsla av att bli sedd ökar då man hälsar på varandra och uppmärksammar varandra. Känslan av samhörighet i skolan förstärks då eleverna känner sig sedda, uppskattade och respekterade. Det i sin tur stöder inlärningen.

Och då gemenskapen i skolan är starkare kan det leda till mindre mobbning och mindre utanförskap.

Därför uppmuntrar jag alla skolor att delta i kampanjen. Jag hoppas att lärare tillsammans med eleverna hittar på nya och roliga sätt att införliva hälsandet i de dagliga rutinerna i skolan.

Ett litet ord kan bära längre än man tror.

Det sagt är det självklart att ett ökat välbefinnande hos våra barn och unga kräver mycket mer än bara det att vi hälsar på varandra.

Men det hjälper oss på traven – genom att visa att vi ser varandra ökar också sannolikheten att vi märker om någon inte mår bra.

På flera sätt skrider regeringen till åtgärder för att stärka välbefinnandet i skolan.

I maj trädde till exempel terapigarantin i kraft. Det betyder att barn och unga under 23 år ska få tillgång till vård senast en månad efter att vårdbehovet konstaterats.

Det är något som vi i SFP länge arbetat för, och vår målsättning är att åldersgränsen i ett senare skede ska kunna höjas.

I slutet av maj publicerade Undervisnings- och kulturministeriet utvecklingsprogrammet för likabehandling och jämställdhet.

Utvecklingsprogrammet innehåller olika åtgärder för att bekämpa mobbning, trakasserier och diskriminering i skolan.

I början av augusti trädde också det nya stödet för lärandet i kraft.

Det är den enskilt största satsningen på utbildningen under denna regeringsperiod, 100 miljoner euro per år.

Reformens syfte är att alla elever som behöver stöd för sitt lärande ska få det i ett så tidigt skede som möjligt och med låg tröskel.

Våra lärare kan sitt jobb – men de måste få utrymme att göra det.

Samtidig trädde även förbudet av mobiltelefoner i klassrummen i kraft. Också det hoppas jag att syns i bättre inlärningsresultat, men likaså i mindre skärmtid, bättre koncentrationsförmåga och mer interaktion i skolan.

Vi har haft en negativ trend i våra Pisaresultat i två decennier. Frågan om hur vi ska åtgärda det är förstås viktig.

Jag tänker inte att det hjälper med flera tester eller mera övervakning.

Våra lärare kan sitt jobb – men de måste få utrymme att göra det.

Våra reformer strävar till just detta.

Samtidigt finns skolan inte bara till för inlärning av akademiska kompetenser, utan den sociala sidan har också betydelse.

Det, att vi kan vara tillsammans, respektera varandra, vara snälla helt enkelt.

När vi visar att vi ser varandra visar vi samtidigt att vi bryr oss om varandra.

Ett första steg är ett leende, en vinkning, ett hej. En liten gest som sätter goda saker i rörelse.

Här kan du läsa fler kolumner av Anders Adlercreutz.