Åbo centralstation (Logomo)

Den som inte vet kan med rätta tycka att tågstationen vid Logomobron saknar mycket av det folk brukar förknippa med en centralstation i en större stad.

Åbo centralstation (Logomo) står det på tågbiljetten. Den som vet, vet att den tillfälliga stationen består av en inglasad bro som går mellan evenemangscentret Logomo och Bangårdsgatan i Åbo centrum och av trappor och hissar som resenären först tar upp till bron och sedan ner till järnvägsspåret.

Alla norrgående tåg till och från Åbo har Logomostationen som ändstation. Den som reser till Helsingfors kan också stiga på vid Kuppis station nära Åbo universitetscentralsjukhus.

Den som inte vet kan med rätta tycka att tågstationen vid Logomobron saknar mycket av det folk brukar förknippa med en centralstation i en större stad.

Jag är en rutinerad och tålmodig tågresenär. När någon klagar på tåget som transportmedel försvarar jag det.

Jag har knappt femton minuters promenadväg hemifrån till Logomostationen och använder den därför både vid Helsingforsresor och resor norrut.

Ju fler gånger jag går sträckan, desto mer övertygad blir jag om att stationen måste ha planerats av någon som aldrig själv åkt tåg.

Efter ett drygt års regelbundet resande från stationen har jag fått in sträckan i kroppen och lärt mig var det är effektivast att korsa den kraftigt trafikerade Helsingforsgatan och hittat den snabbaste rutten längs bangården och upp på bron.

Ju fler gånger jag går sträckan, desto mer övertygad blir jag om att stationen måste ha planerats av någon som aldrig själv åkt tåg.

Tågresenären 2026 behöver inte ett stationshus för att köpa biljetter, eller ens för att få information om när tågen går.

De som reser ofta sköter allt detta via mobiltelefonen. Men hur mycket de digitala redskapen än gör det möjligt att optimera resandet och minska väntetiderna, ingår det alltid ett visst mått av dödtid och snålblåst i tågresenärens liv.

Det är här järnvägsstationen kommer in. På miniminivån ger järnvägsstationen skydd för regn och blåst, men helst också trygghet, värme, någonstans att sitta, möjlighet att gå på toaletten och möjlighet att köpa något att äta och dricka.

Järnvägsstationen vid Logomo lever på sin höjd upp till de tre första, om man inte räknar in de knappt tilltagna väntsalsfunktioner som finns i Logomobyggnaden, långt borta från de spår därifrån de flesta tåg avgår.

Bagage är en annan ofrånkomlig del av resande. Fredags- och söndagskvällar när fullsatta tåg töms på passagerare med kappsäckar, barnvagnar och idrottsredskap, tänker jag att den där planeraren som knappast åkt tåg själv borde vara där och se hur det ser ut när alla ska ta sig upp för branta trappor och ner igen.

Ytterligare en viktig funktion för en järnvägsstation är att vara en utgångspunkt för att orientera sig på en plats.

För någon som aldrig varit i Åbo förr måste det kännas mycket förvirrande.

Där järnvägsstationerna i Helsingfors och Tammerfors är självklara utgångspunkter för att gestalta hur staden, och där den som stiger av vid Kuppis station direkt ser sjukhusområdet och kontorskomplexen, har den som kommer ner från Logomobron till Bangårdsgatan få fästpunkter att förhålla sig till.

Vartåt ligger centrum? Går det bussar och i så fall vart? För någon som aldrig varit i Åbo förr måste det kännas mycket förvirrande.

Visst, Åbo centralstation (Logomo) är en tillfällig lösning i väntan på att ett nytt resecentrum ska byggas, men tillfälligheter kan vara i åratal.

Om någon just nu håller på och planerar det nya resecentret hoppas jag verkligen de involverar någon som själv vet hur det är att åka tåg.

Här kan du läsa fler kolumner av Siv Sandberg.