Vår hjärna och det moderna arbetslivet

Hur mycket påverkas barn av att vi vuxna sköter vårt arbete också på kvällar och helger?

Ibland vill jag byta mitt nuvarande jobb för att köra lastbil eller sitta i butikskassan. Inte för att det vore så himla roligt utan för att det vore mer rutinbundet.

Några människor jag möter i min vardag har sådana rutinbundna jobb och de verkar väldigt tillfreds med det. Att gå till jobbet och veta vad man ska göra och att gå hem från jobbet utan att behöva fundera på vad som ska hända nästa dag.

Många av oss har jobb där många saker ska ske samtidigt under en arbetsdag. Framtida projekt ska planeras samtidigt som pågående projekt ska utföras och avslutade projekt utvärderas.

Arbetsdagen slutar först när vi somnar och knappt då heller – jag är övertygad om att min hjärna arbetar nattetid utan min tillåtelse.

Bråda mejl skickas och besvaras ibland på kvällstid. Någon klämmer in ett morgonmöte kl. 7.30 för då är de flestas kalendrar tomma.

Tänk att det bara är 100 år sedan de flesta av oss jobbade inom jordbruket. Visserligen var det långa arbetsdagar då också men man behövde inte mjölka kor och karda ull samtidigt.

Den typ av monotona arbetsuppgifter som det gamla agrarsamhället hade mycket av har nästan försvunnit. Och med dessa tid att sitta tillsammans runt en uppgift och prata eller vara tysta med varandra.

Den ökande psykiska ohälsan är ett faktum och syns framför allt bland barn och unga. Det finns många hypoteser vari orsakerna till ohälsan kan spåras, bland annat för mycket skärmtid och för lite motion.

Bägge dessa är säkert goda förklaringar. Men hur mycket påverkas barn av att vi vuxna sköter vårt arbete också på kvällar och helger?

Unga ser oss som rollmodeller och tänker att så där vill jag inte hålla på när jag blir vuxen. Sedan får de höra att arbetsmarknaden blir tuffare hela tiden och att AI ändå kommer att ta alla jobb.

Många unga på arbetsmarknaden idag tenderar bli utmattade efter några år i arbetslivet. De upplevda kraven från arbetsgivaren i kombination med högt ställda krav på sig själv leder till utmattning.

Vid Åbo Akademi erbjuds sedan förra läsåret en kurs i arbetslivsförmåga för våra doktorander. Den kan förhoppningsvis ges även nästa vår, kanske riktad också till andra grupper vid universitetet.

De förmågor som du kan träna upp är tidsplanering och prioriteringar, stresshantering och vila, kommunikation och motivation.

Kursen i arbetslivsförmågor tar fasta på att du som jobbar i arbetslivet ska känna dig trygg, sedd och värderad i din arbetsgemenskap. Konstigt nog är det dessa saker som i hög grad avgör huruvida vi orkar gå till jobbet eller inte.

De förmågor som du kan träna upp är tidsplanering och prioriteringar, stresshantering och vila, kommunikation och motivation. Det handlar också om att förstå hur vi ofta reagerar i olika situationer.

Vår hjärna har inte utvecklats biologiskt så särskilt mycket på hundra år eller ens tusen år. Samtidigt har våra arbetsuppgifter och krav i arbetslivet ändrats drastiskt på bara några decennier och förändringen fortsätter hela tiden.

Vi vet inte vart det här leder oss i framtiden. Vi är alla olika så var och en måste hitta sin egen väg till välmående i arbetslivet. Senare i arbetslivet lär vi oss sätta gränser och att vara tydlig med de egna ambitionerna.

En medvetenhet om de här frågorna vinner vi alla på. Om vi inte diskuterar arbetslivets villkor kommer andra att formulera dem åt oss. Företagen måste inse att de vinner på att vi anställda mår bra och utveckla en vettig personalpolitik i enlighet med det.

Det nordiska välfärdssamhället består av ett starkt konkurrenskraftigt näringsliv i kombination med goda arbetsvillkor och social trygghet för alla. Det finns ingen orsak att välja en annan väg än denna i framtiden.

Här kan du läsa fler kolumner av Johan Werkelin.