Orden är inte heliga
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Systrarna får ta plats och den gamla genitivformen Jesu försvinner i den färska översättningen av Nya testamentet.
Det har gått 500 år sedan det första svenska Nya testamentet gavs ut, och för ett par månader sedan kom den allra senaste översättningen. Den rymmer sådant som vi inte sett tidigare i svenska översättningar.
Bibelns språk förknippas ofta med poetiska formuleringar och uttryck som lever kvar från generation till generation. De gamla ordformerna kan upplevas som vackrare och värdigare.
Kanske till och med heligare, och då borde orden behandlas med vördnad. Men trots att Nya testamentet är en helig skrift för kristna är orden inte i sig heliga.
När jag bläddrar i Nya testamentet från 2026 lägger jag märke till ”Jesus mor” i stället för ”Jesu mor” och ”bröder och systrar” i stället för bara ”bröder”. Det första finns i Johannesevangeliet och det andra på många ställen i boken.
Vi är vana vid formerna Jesu och Kristi. De är gamla genitivformer som har levt kvar i religiöst språk men inte används i modern svenska. Namn som slutar på -us förändras inte när man ska uttrycka ägande: om Linus har en mor säger vi att det är Linus mor.
Varför skulle vi då inte kunna säga Jesus mor i stället för Jesu mor och Jesus Kristus namn i stället för Jesu Kristi namn?
Man kan hävda att Jesu mor och Jesu Kristi namn är fasta fraser, och därför är det naturligt att fortsätta säga så. I mångas öron låter det också vackrare.
Å andra sidan skrevs texterna i Nya testamentet på dåtidens grekiska vardagsspråk, och om man vill överföra stilen och syftet bör texterna skrivas på en modern svenska.
I tidigare översättningar har inga systrar fått plats, utan det grekiska adelphoi har översatts med bröder.
Nyöversättningar väcker känslor, men ovanliga och obekväma formuleringar kan leda till att vi upptäcker något som vi inte har tänkt på tidigare.
Det är en ordagrann översättning, men experter på klassisk grekiska säger att pluralformen adelphoi även användes i betydelsen syskon eller ännu allmännare om alla mottagare.
”Bröder och systrar” är mer inkluderande när adelphoi syftar på hela församlingen. Det blir också mer rättvisande med tanke på att det fanns kvinnor bland efterföljare och medarbetare när texterna skrevs.
Språket har alltså inte bara moderniserats utan också knutits starkare till de äldsta källorna och nyare forskning om texterna. Det bygger mer på grekiskan och kunskap om den antika kulturen än tidigare översättningar gör.
För bibelvetarna är den fördjupade kunskapen viktig, men fokuset på den grekiska grundtexten har även väckt kritik. Kritikerna menar att hänsynen till grekiskan i vissa fall har fått gå ut över naturliga och nutida svenska formuleringar.
Det behöver finnas en balans mellan att hålla sig nära den ursprungliga texten och att formulera sig begripligt och stilsäkert. Ett uttryck som skiljer sig från grekiskan kan ibland vara det stilistiskt bästa valet och det som sticker ut minst. Om strävan är att budskapet ska bli tydligare är moderna ord att föredra.
Nyöversättningar väcker känslor, men ovanliga och obekväma formuleringar kan leda till att vi upptäcker något som vi inte har tänkt på tidigare.
Här kan du läsa fler kolumner av Minna Levälahti.
Dessa krönikor skrivs av mediespråkvårdare inom ramen för det finlandssvenska mediesamarbetet.