Varifrån kommer våra idéer?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vi hyllar ofta geniala idéer, men glömmer hur de uppstår. Bakom många innovationer finns inte ett ensamt snille, utan nyfikenhet, diskussion och modet att ge även halvfärdiga tankar utrymme.
Jag läste om en Helsingforsbo som slagit igenom på sociala medier med sina speciella videor där han diskuterar sina idéer. Han eftersträvar inte att hitta sanningen, berättar han, istället delar han med sig sina tankar om – ja – sina egna tankar. Hans popularitet har blivit massiv och han har nått högt i rankinglistorna redan efter att ha gjort videor i ett år.
Det fick mig att fundera på varifrån idéer egentligen kommer.
En gång frågade någon av mig varifrån jag får mina kolumnidéer. Mitt svar var väl nånting i stil med att det finns så mycket som är åt skogen att det är lätt att hitta nåt att skriva om. Men det stämmer nog inte riktigt.
För idéer finns det alltid en grund och för en text så borde det finnas en relativt intressant vinkling. Den kommer ofta från en ovanlig bakgrund eller en mindre vanlig erfarenhet. Något som tillåter personen att göra en ovanlig observation eller erbjuder ett annorlunda perspektiv. Då är man tvungen att försvara sin ståndpunkt eller medge att det kanske ligger något i det nya perspektivet. Det kan vara nåt värt att förädla eller att ta vidare i någon form.
Ofta är det i diskussioner med andra som de bästa idéerna och insikterna kommer.
För mig har det ofta varit min religionsvetenskapliga bakgrund i en företagskontext – även om religion har fallit ur min repertoar för länge sedan påverkar studierna fortsättningsvis min människo- och världsbild.
Ofta är det i diskussioner med andra som de bästa idéerna och insikterna kommer.
Helst med någon som inte håller med en eller erbjuder ett oväntat perspektiv. Eller en möjlighet att kombinera sina egna perspektiv med personen i fråga.
Min favorithistoria kring detta är teknologin som ligger bakom covidvaccinet, som föddes ur ett möte vid en kopieringsmaskin där kolleger med olika expertis möttes. Några årtionden senare vann de Nobelpriset i medicin.
En del otroligt värdefulla uppfinningar har också skapats av misstag. Enligt legenden ska sötningsmedlet aspartam ha uppfunnits av misstag. Det hade missats om inte kemisten i fråga hade slarvat med labbhygienen och slickat sina fingrar för att vända på en sida. Det hängde på ganska lite att vi inte blev utan sötningsmedel. Målet var att skapa medicin mot magsår.
Den store filosofen Wittgenstein brukade gå på långa promenader med sina kolleger och studenter för att debattera och diskutera idéer. För honom verkade aktivitet stöda hans förmåga att tänka när han var aktiv och hade nån att bolla idéer med.
Det bästa sättet att få en idé – de är ju inte alltid bra förstås – är att diskutera med människor och att utsätta sig för olika tankar och synsätt.
Där ligger grunden för att vi kan utvecklas och innovera. En respekt för andra och deras perspektiv påverkar hur kreativa och innovativa vi är som en grupp. Det kräver inte att var och en kommer med en massa goda idéer konstant. Endast att det finns utrymme för människor att kunna uttrycka och föra fram sina tankar utan att bli utskrattad.
Men idéer har sitt värde redan i att starta diskussion och det är genom den diskussion som vi kan ta dem vidare i någon form. Vi borde värna om folks intresse att föra fram idéer för utan dem stagnerar vi.
Alla idéer är inte realistiska eller ens eftersträvansvärda. Men å andra sidan har vi satt folk på månen – det om nåt måste ha varit en knasig idé när den uttalades första gången!
Här kan du läsa fler kolumner av Johnny Långstedt.