Charlie Kirk kan lära oss att hålla det politiska våldet på avstånd

Maria Rautio-Runeberg
Jacob Hjortman
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Mordet på Charlie Kirk måste bli en väckarklocka, vi kan inte låta det politiska våldet spridas till Europa.

Politiskt motiverat våld verkar bli vardag i USA. Det är ovärdigt en demokrati att politiska debattörer behöver leva i rädsla att bli skjutna för att de uttrycker sina politiska åsikter.

Charlie Kirk var en orädd konservativ debattör. Hans varumärke var att oenigheter ska lösas genom argumentation, aldrig genom smutskastning eller våld. Hans debattformat var för visso bättre anpassat för att generera klick på sociala medier än för ett genuint sanningssökande, men han förstod vikten av en öppen debatt.

Tyvärr delar inte alla hans övertygelse om att det fria ordet och en öppen debatt är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle. Priset han fick betala för sitt politiska engagemang var sitt liv.

Reaktionerna på mordet av Charlie Kirk har varit många och varierande. Händelsen har berört hela nationen, och även här i Europa är många chockade över det skedda. Mordförsöket på Trump finns även i färskt minne, och dessa är långt ifrån de enda fall av politiskt våld som utspelat sig i landet.

Samtidigt jublar många. Överallt på sociala medier, men kanske främst på appen Blue Sky, florerade inlägg av folk som firar Kirks död. Man tackade skytten och listar andra politiska personer man önskar att någon skulle mörda. Videor kom snabbt upp med reaktioner av liberala unga i USA som helt enkelt svarade ”Bra!” på frågan vad de anser om att Kirk blivit skjuten.

Dessa röster representerar naturligtvis inte en majoritet. Men undersökningar av organisationen Yougov visar att 24 procent som beskriver sig som ”väldigt liberala” i USA säger att politiskt våld kan vara rättfärdigat. Bland unga liberala är procenttalet 22.

Det är oroväckande siffror. Samtidigt är motsvarande siffra bland ”väldigt konservativa” 3 procent och bland unga konservativa 6 procent.

I ljuset av siffrorna ter sig många reaktioner på mordet märkliga. Juri von Bonsdorff svänger på steken i sin analys i HBL strax efter mordet på Kirk. Han oroas över det våld han förutspår att MAGA-rörelsen kommer svara med. Han reflekterar inte desto mera över det våld som faktiskt skett.

Han är endast en i mängden av kommentatorer och ledarskribenter som uttalat sig.

Ofta är det konservativa och MAGA-rörelsen som pekas ut som de våldsbenägna, och Trump kritiseras för att han varnade för retoriken inom den radikala vänstern i samband med att det blev känt att Kirk avled.

För visso var Trump, sin vana trogen, förhastad i sitt uttalande eftersom ingen då ännu visste vem skytten var men han var inte helt fel ute.

Nu ter det sig klart att mordet var politiskt motiverat. Skytten hade bland annat skrivit ”Hey fascist! Catch!” (Hej fascist! Fånga!) på en av hylsorna.

I sin ledare i Ny Tid med titeln ”Politiskt våld är aldrig lösningen” inleder Janne Wass med att med att deklarerar att Charlie Kirk var en vidrig människa. Att skriva en sådan sak på ledarplats strax efter mordet på personen är inte bara osmakligt, det är en del av problematiken.

Här måste vi ta efter Kirks exempel och kunna skilja på personer och deras åsikter. När vi inte kan göra det är det lätt att stämpla en person som vidrig, rasist eller misogynist utan att över huvud taget känna personen.

Jag har länge oroats över tendenser jag ser att man avfärdar politiska motståndare med diverse epitet, i värsta fall fascist eller nazist. Då ligger rättfärdigandet av politiskt våld inte långt borta. Retorik som på det sättet avhumaniserar andra är farlig, det måste mordet på Kirk bli en påminnelse om.

Kirk trodde passionerat på vikten av att öppet diskutera och debattera olika politiska perspektiv. För honom var samtalet och debatten de bästa verktygen vi har att hantera oenigheter och undvika att ta till våld.

”När människor slutar tala, det är då det blir våldsamt”, sade han i en video som fått ny spridning efter hans död. Han fortsätter: ”Det är då inbördeskrig bryter ut, när man börjar se den andra sidan som så ond att de förlorar sin mänsklighet” (mina översättningar).

Det är allvarliga ord som måste bli en varning även för oss här på andra sidan Atlanten. Vi måste lära oss att se människan och inte bara politiken och åsikterna om vi ska ha en chans att hålla det politiska våldet på avstånd.

Frilans, reporter
Publicerad: