Ljus i (november)mörkret

När får man börja öppna adventskalendrar?

Svaret är kanske enkelt för en del, 1.12.

Så borde det kanske vara.

Men jag måste erkänna att jag i år startade min första adventskalender redan i oktober.

Det var en tekalender och jag följde min kloka systers argument om att det i oktober när det börjar kännas kallt och ruggigt som man behöver en tekalender.

Senare behöver man te och choklad och kanske nåt annat också. För att härda ut i kölden och mörkret så att säga.

Det är förstås synd att hösten och mörkret ska behöva kännas som en tid när man ska härda ut. En tid man bara måste försöka ta sig igenom för att orka fram till jul och sen sakta men säkert ljusare tider.

Det finns förstås de som tycker om den här tiden, men i min vänkrets kan de nog räknas på en hand. Samtal med novemberälskarna har ändå fått mig att se lite ljusare på den här årstiden.

Det man kan märka, om man väljer promenaden framom soffan, är att det finns förvånansvärt mycket att se där ute.

November är ofta en stressig tid med mycket förberedelser för det ena och det andra, men det är också en tid då det kan vara okej att göra som man vill.

Det är okej att sitta inne med en varm tekopp och en god bok, men det är också okej att ge sig ut.

Det man kan märka, om man väljer promenaden framom soffan, är att det finns förvånansvärt mycket att se där ute. När bladen fallit öppnar sig ofta nya vyer. Man ser sånt man inte annars lägger märke till.

Dessutom, som min vän biologen konstaterat, är november en perfekt tid för turer i naturen. Det är nämligen ofta lätt att röra sig i skog och mark när det inte finns några blad mera, men snön ofta inte ännu hunnit falla.

Alla störande flygfän är dessutom borta och husmorssäsongen är rätt långt över. Det finns alltså inte en massa bär och svamp som man bara måste ta sig an oberoende av hur full frysen redan är. Istället kan man bara vara.

Samtidigt är november också en tid när man har möjlighet att uppskatta ljus på nya sätt.

Novemberljuset är svagt och kortvarigt, men de gånger som solen visar sig får den en ofta att stanna upp och förundras.

Ljus kan man förstås också få på andra sätt. Man behöver inte vänta till advent för att tända ljus eller sätta upp en ljusslinga. Ett litet tänt ljus en vardagskväll kan få en att stilla sig en stund och uppskatta hur en enkel låga kan skapa så mycket stämning, värme och hopp.

I mörka tider behövs ljuset mera än någonsin, men de här tiderna är också en påminnelse om att uppskatta ljuset när vi hittar det.

Och att tillsammans också arbeta för att skapa ljus omkring oss.

Ofta behövs det inte så mycket.

En liten låga, ett varmt leende, ett vänligt tack är ibland allt som krävs för att göra en grå dag så mycket ljusare. Och kanske lite tjuvstart med adventskalendrar och julpynt. Novent var visst ordet.