Regeringens politik ökar inlärningsskillnaderna mellan barnen

Skillnaderna i kunskapsnivå mellan elever och skolornas kunnande har ökat under en längre tid. Samtidigt som ojämlikheten i utbildningen växer kommer ökande barnfattigdom att bli dyrt för vårt land i framtiden.

Grundskolans huvudmål har sedan dess tillkomst varit att utjämna barns bakgrundsrelaterade skillnader och säkerställa lika utgångspunkter för alla barn oberoende av bostadsort eller familjebakgrund.

Detta uppnås emellertid inte längre lika bra som tidigare och det finns allt fler tecken på att jämlikheten i utbildningen blir mer differentierad.

Även barnombudsmannen Elina Pekkarinen uttryckte den 17 december oro för att familjernas ekonomiska situation och barnens födelseort i allt större utsträckning påverkar inlärningsresultaten.

Skillnaderna i kunskapsnivå mellan elever och skolornas kunnande har ökat under en längre tid.

Finlands Pisaresultat har sedan 2000-talet visat en ökande differentiering i elevernas kunskaper, och klyftan mellan de som presterar svagast och starkast har vuxit.

Den tidigare ringa effekten av familjebakgrund har stigit till OECD:s genomsnittsnivå och skillnaden på 62 poäng som uppmättes år 2009 har vuxit till 79 poäng.

Det är oroväckande att utbildningens jämlikhet sannolikt ytterligare försvagas på grund av Orpo–Purra-regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten som fördjupar fattigdomen i barnfamiljer.

Regeringens nedskärningar i socialskyddet och försämringar i familjernas försörjning tudelar ytterligare barnens ekonomiska utgångspunkter.

Samma påverkan har nedskärningarna i kommunernas statsandelar via vilka kommunerna finansierar utbildningen.

Samtidigt som ojämlikheten i utbildningen växer kommer ökande barnfattigdom att bli dyrt för vårt land i framtiden.

Regeringens nedskärningar i socialskyddet och försämringar i familjernas försörjning tudelar ytterligare barnens ekonomiska utgångspunkter.

Enligt Social- och hälsovårdsministeriets egna uppskattningar kommer regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten leda till att omkring 31 000 barn hamnar under fattigdomsgränsen.

När regeringen fortsätter att skära i kommunernas statsandelar finns det en risk för ökad regional ojämlikhet, där svagare kommuner får allt sämre möjligheter att satsa på grundläggande utbildning.

Det här påverkar sannolikt barnens skolgång och lärande och bidrar till större skillnader i inlärningsresultat.

Även elevernas kunskapsskillnader mellan olika kommunerna har vuxit.

När regeringen fortsätter att skära i kommunernas statsandelar finns det en risk för ökad regional ojämlikhet, där svagare kommuner får allt sämre möjligheter att satsa på grundläggande utbildning.

Välfärdsstatens löfte om en bättre framtid tillhör också kommande generationer.

Detta ökar klyftan mellan rikare och fattigare kommuners möjligheter att investera i utbildningen och inlärningsskillnaderna mellan kommunerna växer.

I stället för nedskärningar i utbildningen behöver vi mer satsningar på utbildning samt på barns och ungas välbefinnande.

Välfärdsstatens löfte om en bättre framtid tillhör också kommande generationer.

Inför denna situation med sjunkande inlärningsresultat och kunskapsnivå som är identifierade bör regeringen ordna situationen så att alla barn får jämlika förutsättningar i livet.

Man bör utan dröjsmål säkerställa utbildningsjämlikhet i alla kommuner och vårda kompetens, den allra viktigaste framgångsfaktorn för Finlands framgång och tillväxt.

Här kan du läsa fler kolumner av Eeva-Johanna Eloranta.