Köpcentren förnyas i en mer hållbar riktning
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Under de senaste åren har vissa köpcentrum tagit små steg mot ett mer cirkulärt utbud av produkter och tjänster.
Köpcentrum har blivit en naturlig del av finländarnas vardag. Där sköter man sina dagliga inköp, umgås och tillbringar sin fritid. Många köpcentrum har utvecklat sitt utbud av produkter och tjänster med hänsyn till den cirkulära ekonomin.
Detta är också en nödvändighet när både konsumenter och Europeiska unionen ställer krav på hållbarhetsåtgärder. Samtidigt finns det fortfarande potential att göra mer för att främja den cirkulära ekonomin. Ett sätt är att säkerställa att reparations- och underhållstjänster finns tillgängliga eller att göra de tjänster som redan finns mer synliga för konsumenterna.
En av orsakerna till köpcentrens popularitet är sannolikt möjligheten att uträtta många ärenden vid ett och samma besök. Under de senaste åren har vissa köpcentrum tagit små steg mot ett mer cirkulärt utbud av produkter och tjänster. Köpcentret Skanssi i Åbo har utvecklat sin verksamhet i en mer hållbar riktning, bland annat genom satsningar på energieffektivitet.
Skanssi hoppas att det också i fortsättningen ska finnas hyresgäster inom kategorierna second hand och reparationsservice. På så sätt skulle kunderna få tillgång till återanvända alternativ och möjlighet att reparera sina egna saker.
I Skanssis butiker finns till exempel möjlighet att köpa överskottsmat och att reparera friluftsutrustning. Turun Ekotoris butik, som öppnade i köpcentret Mylly i Reso under våren, lockade kunder redan från start.
Köpcentrum skulle också kunna möjliggöra återanvändning mellan konsumenter genom att erbjuda tomma lokaler för popup-verksamhet. Kunderna skulle kunna ta med sig egna föremål för återbruk samtidigt som de gör sina inköp.
För att den cirkulära ekonomin ska kunna förverkligas krävs att hela vår konsumtionsmodell förändras och att vi i våra val värdesätter begagnade produkter. Genom att ta in hållbarhetsaktörer i köpcentrum kan man också locka nya kundgrupper.
Eftersom hållbarhetsfrågor är viktiga för de unga lönar det sig för köpcentrum att genuint sträva efter att främja en hållbar livsstil.
Traditionellt har köpcentrens kommunikation haft som främsta mål att främja försäljningen. I framtiden kommer marknadskommunikationen i större utsträckning att lyfta fram ansvarstagande och konkreta åtgärder inom den cirkulära ekonomin. Eftersom hållbarhetsfrågor är viktiga för de unga lönar det sig för köpcentrum att genuint sträva efter att främja en hållbar livsstil.
Många barnfamiljer vill köpa kläder begagnade eftersom användningstiden ofta är kort. Vardagen blir enklare när även begagnade kläder och fritidsutrustning finns att få i köpcentret.
Projektet Arvoa – nästa kapitel i den cirkulära ekonomin, som genomförs av tre yrkeshögskolor, ordnade ett cirkulärekonomiskt evenemang i köpcentret Skanssi. Syftet var att presentera nya hållbara verksamhetsformer och främja samarbete mellan olika aktörer. Föreningar är en grupp aktörer som ofta saknar ekonomiska möjligheter att etablera sig i köpcentrum.
I framtiden kommer konsumenterna sannolikt allt oftare att gå från ägande till tjänster.
Trots det främjar de den cirkulära ekonomin bland annat genom att handleda i klädreparationer och hållbar matlagning. Verksamhetsgrupper inom föreningen Turun Marttayhdistys anser att köpcentrum är en bra plats för att lära ut exempelvis textilreparation.
I framtiden kommer konsumenterna sannolikt allt oftare att gå från ägande till tjänster. Om man bara behöver en borrmaskin en gång om året är det klokare att låna den än att köpa en egen. I vissa butiker i köpcentrum kan konsumenterna redan idag enkelt delta i den cirkulära ekonomin.
Inom Nansos koncept Nytt liv får kunden rabatt på ett nytt plagg när ett gammalt lämnas in för återbruk. Konsumenterna efterfrågar en smidig vardag. Dagliga hållbarhetsval ger en känsla av mening och mervärde i konsumtionen.